Emmalisa Hallander

Dela den här recensionen:

Emmalisa Hallander är ännu en ny svensk jazzsångerska och kompositör som debuterar på nära nog högsta nivå. Ja, vilken förmåga och personlighet hon visar redan på sin skivdebut med minialbumet Have a look inside. Åtta låtar, alla utom en halv är hennes egna. Alla utom två har engelska texter. Hon är också en bra kompositör med nynnlockande melodier. On Sunday, Leaving or arriving och When I hear the silence klistrade fast i öronen som ”instant evergreens” efter en lyssning eller max två. 

Hennes röst har tre karaktärer: rak jazzpop (Dinah Washington), jazzigare sväng (Ella Fitzgerald) och bluesigare (Nina Simone). Gigantiska jämförelser men just dessa namn kom upp i huvet när jag lyssnade. Hon scatsjunger också på minst tre sätt: traditionell jazzscat, ordlöst melodiskt och som en trumpet ihop med Fredrik Ljungkvist, klarinett och saxofon. Nina Sand ackompanjerar på ett piano med svarta, vita och blåa tangenter. Hon samspelar bluesigt, så personligt att hon snudd på konkurrerar med sången. I Leaving or arriving får övriga musiker sitt eget utrymme: Anton Brodin spelar ett snabbt, mångtonigt gitarrsolo till Filip Öhmans ännu ivrigare trummor och Anton Berndts kontrabas i botten.

Nämnde Ljungkvist gästspelar i tre spår och som han gästar! Direkt i förstaspåret Saturday tar han som en korsning av råka och påfågel tag i melodin och rådbråkar tonerna, spelar bort och iväg med dem. I samma spår hörs den enorma duetten mellan Emmalisas ordlösa sång och Fredriks brötiga toner. Vad vill jag? sjungs alltså på svenska. Melodin till Miljarder stjärnor gjordes av Rebecka Törnqvist och Per Texas Johansson medan Emmalisa Hallander skrev texten. Hon sjunger bra också på svenska. Men då blir det något annat, kanske ett annat album? Hon får mer av vissång, kanske folkton, i rösten.