Liz Green

Dela den här recensionen:

Liz Greens debutskiva O, devotion från 2012 gav mersmak, hennes speciella röst och de mångbottnade låtarna med underfundiga texter kändes fräscha och personliga. Uppföljaren fortsätter i samma stil, men om den första var gitarrbaserad har Haul away pianot i fokus, även om den börjar med banjo. Riktigt vilka som spelar bakom Liz framgår inte, men den lär vara – och låter – inspelad live.
Som på förra skivan känns det kabaret, med mycket brass och kontrabas, men även mer finstämt med cello, som på min favoritlåt, den instrumentala Little i. Plattan delar också en viss ojämnhet med den föregående, och ibland känns rösten lite manierad, men inte så att det allvarligt tar ner helhetsintrycket. Tanken lär vara att det ska bli en skiva till för att bilda en trilogi, och det verkar lovande.