Juha Kujanpää

Dela den här recensionen:

Goldwing är en hybrid mellan symfonirock, jazz och finsk folkmusik, på ett helt otippat men väldigt välljudande sätt. Klaviaturspelaren och kompositören Juha Kujanpää har en bakgrund inom flera genrer, och på detta andra album i eget namn har han funnit ett sound som är som hämtat från sjuttiotalets England och sammanfört det med den finska fioltraditionen. I septetten ingår förutom de vanliga rockinstrumenten nämligen även inte mindre än tre fioler, och många av låtarna skiftar sömlöst mellan akustiska avsnitt och tung rock.
Den kanske märkligaste är Coffee in Kuopio, som börjar som stompig jazz med klarinett och banjo för att transformeras till något helt annat, och den efterföljande Into the fire som inleds med stämspel på fioler för att sedan förvandlas till tung symfonirock med gitarrsolon, orgel och svepande syntljud, men med melodin intakt, och därpå bli fiolbaserad igen, och så vidare.
Goldwing är en av de mest udda skivor jag hört på länge, med låtar som ständigt byter skepnad, men jag gillar alla genrerna som gör sig hörda här och därmed även helheten. Riktigt bra!