Billuca Ensemble

Dela den här recensionen:

Bortsett från att sångerskan inte låter som Freddie Wadling i dennes suveräna Dowland-insjungningar är detta en samling njutbara tolkningar av visor från tiden före Bellman. Händel, Vivaldi och Purcell heter några av de andra kompositörerna av de sånger som här framförs av den norska tidig musik-ensemblen Billuca. Purcells An ape, a lion, a fox and an ass är bäst sett till låttitel men annars är min favorit den på italienska sjungna Svegliatevi nel core. En visa som hyfsat lever upp till det nytänkande och moderna som orkestern påstår sig stå för, åtminstone om man ser rockkänsla som modernt.
Jag tycker gott att de kunde ha utvecklat nytänkandet ytterligare lite, kanske en mellotron? Men det är synd att klaga, för det Billuca gör, gör de bra och varierat. Orffxylophonen (mindre träxylofon) tillför What should I say en inte så liten gnutta Tom Waits, bortsett från sången såklart.
Billuca har kompletterat med snygga egna melodier och efter några genomlyssningar gillar jag även de stillsamma kärleksvisorna i sina stilfulla arrangemang och jag anar att norrmännen är bättre än oss på tidig musik – också. Sprittande, hurtiga Hark! ’tis the linnet and the thrush får mig att önska att Billuca Ensemble sjungit texterna på bokmål, ”Hør! det er tornirisken og trosten!” Även om det är sångfåglarna Hege Stokstad och Kristina Olsen Smidt som står för skönsången här och inte hämpling eller trast.