Jon Hassell & Farafina

Dela den här recensionen:

Jon Hassell är en mångfasetterad musiker som tidigt var inne på möten mellan kulturer. Han döpte konceptet till ”Fourth World” och de två tidigare albumen som Glitterbeat återutgivit – Possible musics (1980) och Dream theory in Malaya (1981) – känns oväntat moderna i dag trots ett tidstypiskt sound med Jon Hassells manipulerade trumpet som mest kännetecknande ingrediens.

Flash of the spirit, från 1988, är inte lika känd, jag hade själv aldrig hört skivan tidigare. Den slagverksbaserade musik- och dansgruppen Farafina, från Burkina Faso, som vid samma tid även samarbetade med Ryuichi Sakamoto och Rolling Stones, är högst närvarande i musiken, som kan vara minimalistisk men även gå in och ut i olika texturer, som när sång och flöjt vrider upp tempot på den gnawaliknande Air afrique (wind).

Däremot har jag vissa problem med Jon Hassells trumpetspel som är på gränsen till enerverande. Men han är bra på att hitta en balans, mellan instrumenten, i soundet, och de mer ambienta spåren, som Kaboo (play) och sköna Night moves (heat), återkommer jag till. Medproducenter är Brian Eno och Daniel Lanois, som båda inspirerades av Jon Hassell. Flash of the spirit har inte lika många spännande ingredienser som de nämnda albumen från det tidiga 1980-talet, men det är en intressant skiva, väl värd att lyftas fram igen.