Kairos 4tet

Dela den här recensionen:

Den brittiska gruppen Kairos 4tet har fyllt paletten med många fler färger och nyanser. Den filosofiska, lite akademiska kylan från förra albumet är nästan borta på det nya. Även om musiken fortfarande verkar noga komponerad (av saxofonisten Adam Waldmann) och arrangerad så växlar stämningar och känslor nu mellan mjukt och varmt å ena sidan och stökigt, snudd på friform å den andra – och många nyanser där emellan.
Waldmann spelar melodiskt och varmt – men olika, alltså med skiftande värmegrader. Plötsligt kan han också, vilket han visar redan i inledande The 99 part 1, bryta av med några brötiga toner. Liksom pianisten Ivo Neame lägger ackompanjerande ackord i Home to you och kommer loss i ett fingerfärdigt solo i The 99 part 2. Jasper Høiby inleder J-Hø from the block med en egenartad vandring på basen. Jon Scott har en spännande förmåga att använda och betona olika delar av trumsetet, som en trumkant eller en cymbal.
Högst personligt gånger fem, var och en för sig och tillsammans. De tre gästvokalisterna bidrar också till att bredda och personliggöra. Emilia Mårtensson är den som sjunger mest jazzigt. Tyvärr medverkar hon enbart (samt lite grann i förstaspåret) i den vackra balladen Narrowboat man, där även stråkar tillkommer. Marc O’Reilly drar med sin folksångarröst iväg med musiken åt just folksång och sångpoesi. Än mer kontrastrikt blir det när Omar Lye-Fook sjunger Song for the open road med soul-hes röst. Resultat: bluesig jazz som faktiskt får mig att tänka på Oscar Brown Jr.