Ebo Krdum

Dela den här recensionen:

Ända sedan jag hörde ökenblues för första gången har det varit en av mina absoluta favoritstilar. Så jag blev väldigt glad när jag hörde talas om Ebo Krdum, en ökenblues-artist med rötterna i Sudan men sedan flera år verksam i Sverige. Att han nu dessutom släpper sitt debutalbum som soloartist på Supertraditional, det utan tvekan mest spännande skivbolaget på Sveriges folkmusikscen, gjorde mig ännu mer taggad. 

Lyckligtvis uppfyller Diversity alla mina förväntningar. Ebo Krdums skicklighet som sångare, gitarrist och låtskrivare är i absolut världsklass, och han visar upp en stor bredd med både högenergiskt sväng och stillsam skönhet.

Med sin kombination av ökenblues med sudanesisk och nordisk folkmusik har han hittat ett väldigt eget sound, som förstärks med grymt snygga stråkarrangemang av Anna Möller som också är skivans producent. I bandet hörs flera andra kända namn från den svenska folkmusikscenen som Sara Parkman, Robin Cochrane och ingen mindre än den legendariske Ale Möller. 

Det är också tydligt att Ebo Krdum är en artist som verkligen vill säga något med sin musik. Han kom till Sverige för elva år sedan som politisk flykting, efter att ha både fängslats och torterats för sin aktivism i den krigsdrabbade regionen Darfur. Efter flykten till Sverige blev han tvungen att fokusera på annat än musiken under många år. 

När han nu åter kan satsa på musiken, sätter han fortfarande det politiska i fokus med budskap om rättvisa, förändring och enighet. För mig som tyvärr bara förstår engelska av de åtta språk han sjunger på sätter såklart den briljanta kampsången Revolution call tonen, skivans enda låt på engelska. 

Min absoluta favorit blir ändå öppningsspåret Warbe é rewbé som drar in lyssnaren med ett oemotståndligt sväng och explosiv intensitet. Inte minst trollbinder här Ale Möller med sitt fantastiska flöjtspel. Men inte ens han kan stjäla stjärnglansen från Ebo Krdum, som med Diversity utan tvekan tar plats i ökenbluesens internationella toppskikt.