Ana Alcaide

Dela den här recensionen:

Ana Alcaide från Toledo i Spanien kom år 2000 till Lund med ett stipendium för att studera biologi. Där kom hon i kontakt med den svenska nyckelharpan och blev så förtjust i dess klang att hon, som sedan tidigare var violinist, kom att studera och ta examen på instrumentet vid Musikhögskolan i Malmö. En story vi kunde läsa om i Lira #1 2013.
Hennes internationella genombrott, La cantiga del fuego, släpptes i fjol men redan 2008 hade hon spelat in Como la luna y el sol. Den släpptes då bara i Spanien men lanseras nu som en paradoxal uppföljare till den senare gjorda skivan.
Även om nyckelharpan är central i hennes musik har klangerna inte mycket gemensamt med svensk folkmusik. Hon utgår från den sefardiska traditionen i Spanien, men förhåller sig tämligen fritt även till den. Med sång, nyckelharpa, hardangerfela, gitarrer, slagverk med mera skapar hon en ljudmatta som är svår att sätta etikett på – kanske kan man säga att hon är några meter på rätt sida om gränsen till sliskig new age. Där finns tydliga spanska och nordafrikanska influenser – och en gnutta nordiskt vemod.