Koum Tara

Dela den här recensionen:

Idén till Koum Tara, projektet och sedermera bandet, kommer från den franske jazzpianisten och kompositören Karim Maurice. Projektet är en hyllning till chaâbi-musiken. Chaâbi är det arabiska ordet för populär, eller folk, och syftar på populärmusiken i Algeriet, Marocko och Egypten, som vanligtvis spelas på festivaler och bröllop.
Fyra musikaliska världar blandas samman: chaâbi, jazz, samtida musik och en klassisk stråkkvartett. Centralfiguren i bandet är den algeriske sångaren och mandolaspelaren Sid Ahmed Belksier, vars chaâbi-poesi och kärlekssånger bildar stommen till Koum Taras repertoar.
De arabiska förtecknen är starka, Sid Ahmed Belksiers röst, melodier och mandole (algerisk luta) sätter tonen. Stråkkvartettens genretillhörighet är ett konstant flöde, ena ögonblicket klassiskt, nästa mer modernt, filmmusikaliskt, till orientaliskt. Kontrabasisten Brice Berrerd och slagverkaren Kamal Mazouni lägger till dit musiken tar dem.
Det finns många spännande och härliga inslag på skivan: det plötsliga latinstuket på inledande Alik belana och Ya taleb (med flamenco), drag av tango på Mazel khatmi, den fantasifullt använda elektroniken (lite Pink Floyd, lite Emerson Lake & Palmer) på titelspåret – med de taktfasta slagverken låter det som en progressiv tågresa.
Och passion finns det också gott om.