Antonio Rey

Dela den här recensionen:

Antonio Reys tredje solo-cd kommer bara två år efter den Colores del fuego som etablerade honom långt upp i toppen av hierarkin bland flamencogitarrister. Det är svårt att följa upp en så helgjuten skiva som Colores men Antonio har ett stort förråd av vackra melodier (säkert en följd av att han under många år gjort musik till en rad dansföreställningar).
Man kan nu också börja urskilja Antonio Reys ”sello” (hans stämpel, egna uttryck): en närmast explosiv, accelererande och samtidigt känslig frasering som fångar mycket av flamencons frenesi. Parar man detta med en känsla för att komponera uttrycksfulla melodilinjer så blir det som hos Antonio Rey stark musik som kommer ut.
Frågar man sig om en flamencogitarrist måste spela snabbt, om det är ett självändamål – då ska man lyssna på Antonio Rey för att förstå hur vackert det kan bli när tekniken används i konstens tjänst! Det är också härligt att höra Antonio Rey hylla den nyligen bortgångne gitarrlegenden Moraito tillsammans med en rad flamencos i Al tio Morao. Där imiterar han Moraitos bulerías-stil med en skön känsla.