! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Jazz Lira Gillar

Kurt Rosenwinkel

Caipi

Skivbolag: Razdaz Recordz/Heartcore Records
Recenserad av: Carl Magnus Juliusson
Publicerad: 21 maj 2017

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Kurt Rosenwinkel är en av vår tids mest inflytelserika jazzgitarrister, men samtidigt kanske en av de svåraste att efterhärma. Han är alltid ny, alltid ett steg före och man vet aldrig vart han ska bege sig härnäst.
Nytt för i år är att Rosenwinkel efter tolv år har bestämt sig för att sluta undervisa och har startat det egna skivbolaget Heartcore Records som nu gör sitt första släpp i samarbete med Avishai Cohens bolag Razdaz.
Rosenwinkel har jobbat med Caipi i tio år. Han spelar så gott som alla instrument själv (gitarr, bas, piano, trummor och synt) och har skrivit all text och musik med några få undantag, till exempel Eliane Elias och Randy Breckers dotter Amanda Brecker, som skrivit de portugisiska texterna till Kama och Little B och lagt bakgrundskörer. Eric Clapton (!) gästar på låten Little Dream och Mark Turner är med och spelar på spåren Ezra och Casio Escher.
Ända sedan Enemies of energy (2000) har det varit tydligt att Rosenwinkel har ett särskilt öra för välproducerade studioalbum och Caipi är inget undantag från det, även om influenserna från pop, rock och brasiliansk musik kanske är starkare än någonsin.
Men det kanske mest iögonenfallande med Caipi är ändå det nya utrymmet som sången har fått. Egentligen har ju Rosenwinkel alltid sjungit; hans särskilda sound kommer delvis av att han sjunger i en mygga samtidigt som han spelar, vilket ger hans ton en form av naturligt reverb. Och första gången han sjunger med text var (om jag inte minns fel) på Polish song på Enemies of energy och därefter på Your vision samt på Dream/Memory? på Heartcore (2003). Men nu sjunger alltså Rosenwinkel i en stil som snarare ligger närmare mer regelrätta pop- och rocklåtar.
Caipi är en helt en klart unik skiva och ett av årets riktigt stora släpp. Det är en ödmjuk och ärlig skiva av en av vår tids stora jazzmusiker och som här visar tydligare än någonsin att han inte strävar efter något annat än att vara just sig själv rakt igenom.

Annonser