Bert Deivert & Copperhead Run

Dela den här recensionen:

Bert Deivert har efter 2013 års musikaliska utflykt till Thailand återvänt till sina egna rötter med svenska medmusikanter, det vill säga blues. Den börjar i full fart med Baby please don’t go och även fortsättningen bjuder på idel klassiker utom ett par låtar av Deivert själv. Hela skivan är inspelad live i studion utan kompletteringar, och det hörs att de är på hugget.
Jag kan ibland tycka att blues känns väl instängt i sina ramar, men rycks med i Copperhead Runs sväng, där Deiverts mandolinspel känns fräscht som kontrast till Janne Zanders snygga gitarrspel. Ibland, som i Special Agent drar det åt bluegrass (mandolinen!) vilket bidrar till omväxling. Ett par låtar återkommer från förrförra (mer akustiska) plattan Kid Man Blues, men det känns mer som en komplettering än en upprepning.