Jenny Öhman

Jenny Öhman, en sångerska som jag personligen mest förknippar med jazzmusik, har tillsammans med en kvintett ur svenska jazzeliten skapat en dynamisk musikproduktion på två cd-skivor, sammanlagt sexton låtar av väldigt varierande karaktär. Det hela inleds med Shakespeare och Nils Lindberg och avslutas med Michel Legrand. Där emellan finns bland annat låtar av Paul Simon, Elton John, Leon Russell, några Beatles och lite annat – nyfiket kan jag undra vad som har avgjort låtvalen?

Jenny Öhman har själv berättat för Dagens Nyheter att skivan skapades i en speciell livssituation när hon blev allvarligt sjuk – sånger i livet, kanske, eller sånger för livet. Med ett kraftfullt komp som karaktärsmässigt domineras av gitarr eller orgel, sax och trummor biter sig låtarna fast. Jag kommer på mig själv med att gå omkring och nynna på ”Holy Moses…” från Border song, eller ”still crazy after all these years” när jag ska diska eller göra andra hemsysslor.

Det mest anmärkningsvärda med produktionen är enligt min uppfattning Jenny Öhmans fantastiska förmåga att texta, så att vartenda ord i sångerna hörs, oavsett om det är en röjig blueslåt eller en jazzig ballad. Det är inte så vanligt, särskilt inte när texterna är på engelska. Inte minst den omständigheten gör att det känns som att sångerna är valda i hög grad utifrån sitt textmässiga innehåll; sådant som varit viktigt i livet för Jenny Öhman med andra ord. Det gör att samlingen känns personlig och äkta, och tål att spisas många gånger.