Samba Touré

Dela den här recensionen:

Malisångaren och gitarristen Samba Touré fortsätter att finslipa sitt distinkta sound och omfamnar helhjärtat bluesen på sitt sjätte album Baarakelaw. Hans karaktäristiska stil är djupt influerad av Mali-legendaren Ali Farka Touré och den västafrikanska musiktradition som kretsar kring grioter. Griotsångarna (eller jalis), som traditionellt fungerar som musiker och historieförmedlare, rör sig tematiskt ofta kring hjältehistorier, kärlekssånger eller moraliska lärdomar. Det blir därför intressant när Touré skiftar perspektiv i sitt eget berättande och placerar huvudstaden Bamako under lupp. 

Låtarna på Baarakelaw (som översätts från bambara till ”arbetarna”) är en hyllning till det vardagsnära, till de slitsamma arbetsuppgifter som präglar livet för människorna i huvudstaden. De genretypiska repetitiva riffen imiterar rörelsen och takten från stadens hantverkare, gatuförsäljare och tvätterskor och förmedlar därmed ett nära porträtt av Bamakos arbetande befolkning. Likt på det föregående albumet Binga från 2021 är munspelet centralt på flera låtar, vilket figurerar fint på det inledande bluestunga spåret Assouma kagne. Baarakelaw är inte Tourés bästa skiva, men en nyfiken och väl förmedlad sådan som fångar bluesens sanna essens.