Thomas von Wachenfeldt

Dela den här recensionen:

Skivbolaget heter SenzaVib och Thomas von Wachenfeldt gör just det, spelar (nästan) utan vibrato. Med en luftig stråke mejslar han fram barockens största stunder i Hälsingland. Thomas följer i Pelle Schenells (1855-1946) notspår och det är mer än två timmars solospel. Det är en rejäl dos musik men den går att ta i flera omgångar – vila – och så på det igen.

Pelle Schenell var en förgrundsgestalt i Hälsingland även i kraft av sin svåger Sven Kjellström, professor och medlem i Zornjuryn. 

Det låter så galant om Thomas, så lätt, musiken inträffar utan krusiduller eller åthävor. Han spelar på en Kloz-fiol från 1732 och använder oftast en barockstråke. Den har lägre vikt vilket gör det lättare att spela snabba passager.

Det är en fröjd att någon tar sig an att göra en dubbel-cd. Man trodde nästan att cd:n skulle dö, men icke. I medföljande häfte finns massor med information, men det tar aldrig överhanden och gör det till en trebetygsuppsats, utan det är levande och friskt spel hela vägen.