Carla Bley / Andy Sheppard / Steve Swallow

Dela den här recensionen:

Carla Bleys trio med saxofonisten Andy Sheppard och basisten Steve Swallow har hållit ihop i mer än tjugo år. Deras musik blir alltmer avskalad och meningsutbytet allt tätare för varje skiva. Där associationsfälten delvis var visuella på gruppens förra skiva Trios, för tre år sedan, baseras kompositionerna på nya skivan på stämningar och narrativt grundade känslor.
Den inledande sviten, som också givit skivan dess namn, tolkar upplevelserna under besegrandet av ett beroende, medan Saints alive! utgår från en lika konkret som i sammanhanget bisarr situation: äldre kvinnors utrop under kvällens utbyte av skvaller. Det finns alltid utrymme för en kärleksfull ironi i Carla Bleys musik, hur seriöst den än anknyter till en livsupplevelse.
Men framför allt slås jag av musikens förtätade karaktär. Varenda ton i Carla Bleys pianospel är noga utmejslad. Steve Swallows entonsvandringar på basen reducerar uttrycket till det essentiella, och Andy Sheppard har en utsökt förmåga att liksom bara skjuta in en ton, som för att påminna om sin närvaro, innan han glider in i en fin balans mellan det fysiskt konkreta och en esoterisk upphöjdhet i sin improvisationer.
Fast den beskrivningen kunde även gälla musiken i dess helhet. Samförståndet musikerna emellan är absolut, och just de svårfångade förskjutningar som öppnar musiken för nya vinklingar ger den också dess grundläggande karaktär. Det avskalade innebär inte bara reduktion, det ger också ett rum för idéer som för musiken ett steg vidare.