Rodney Crowell

Airline Highway har fått sin titel efter den motorväg Rodney Crowell och producenten Tyler Bryant körde varje dag till den avsides belägna inspelningsstudio där skivan totades ihop. Vägen utgör den allra sydligaste delen av den Dylan-bekanta Highway 61, ibland kallad The Blues Highway eller Great River Road. Asfalten följer troget Mississippi-flodens alla krökar, hela vägen till det bubblande cajun-kräftvattnet i New Orleans.

En liknande geografisk ådra rinner genom Rodney Crowells blodsystem. Musikaliskt är det i den här delen av världen den Texasborna evighetsmaskinen känner sig som mest hemma. I Crowells baklucka skramlar arvet efter föregångare som Guy Clark och Townes Van Zandt omkring, och han har själv med tiden blivit en väderbiten veteran, debutplattans titel till trots.

För det var efter de tidiga åren i Emmylou Harris band som solokarriären startade igång motorn med albumet Ain’t living long like this. Hittarna uteblev till en början, men snart blev Crowell en självklar artist att tolka, och inte sällan blev dessa versioner rejäla framgångar för artister som Waylon Jennings, Bob Seger och Crystal Gayle.

Ett decennium efter skivdebuten kom så äntligen Crowells hitkavalkad i eget namn. Det höll i sig några år men sedan var det åter mest andra som fick listplaceringar med hans låtar – artister som Alan Jackson, Keith Urban och Lee Ann Womack.

Rodney Crowell förefaller ha förlikat sig med ett liv lite i skuggan av det starkaste rampljuset. En konnässörernas favorit. Airline Highway lär inte förändra den statusen nämnvärt, men det är en fin lyssningsupplevelse från en mogen man som levererar kvalitet, i skymundan av glittriga musikvideor och country-klichéer. Det finns ingen bro-country som anknyter till denna Airline Highway.

Att Rodney Crowell hålls i hög aktning bevisas tydligt av gästspel på nya skivan av Lukas Nelson, Ashley McBryde, Charlie Starr, skivans producent Tyler Bryant och duon Larkin Poe.

Själva bandet består nästan uteslutande av idel Austin-ess. Gitarristen Dave Grissom har spelat med Joe Ely, James McMurtry och Dixie Chicks. Pianisten Catherine Marx har klinkat bakom Willie Nelson och Reba McEntire, medan trummisen Conrad Choucroun är närmast gift med Bruce Robison och Kelly Willis. Dragspelaren Dirk Powell har vi hört med Joan Baez och Rhiannon Giddens, och stråkmakaren Eleanor Denigs CV stoltserar med Mavis Staples och Gillian Welch & Dave Rawlings.

Nämnde jag ordet kvalitet?