Sia Tolno

Dela den här recensionen:

Det svänger rejält om Sia Tolno och hennes nya album. Afrobeat-soundet började så smått på förra skivan My life (2012), då ihop med traditionella instrument från hemlandet Guinea, för att nu renodlas. Vid sin sida i musikskapandet har hon nu Tony Allen, legendarisk trummis i Fela Kutis band. Sia Tolno uttryckte sin intention med albumet i en intervju: lyssnaren ska känna sig som på The Shrine i Lagos, Felas klubb. Det rycker stundtals hysteriskt i dansnerven, av blås, trummor och körer.
Sia Tolnos röststyrka bär tydligt upp texterna, budskapet är panafrikanskt och solidariskt. Präglad av bakgrunden som flykting från Guinea till Sierra Leone, riktar hon sig till medmänniskor från den afrikanska kontinenten. Hon lyfter fram ämnen som styrkan hos kvinnor, ungas framtid, korruption och kvinnlig könsstympning. Det starka spåret Rebel leader riktar sig till Charles Taylor, som ödelagt livet för tusentals guineaner. ”Girl power” är för snävt. Sia Tolno utstrålar power utan behov av etiketter.