Ustad Rahim Khushnawaz

Dela den här recensionen:

Ustad Rahim Khushnawaz var en av Afghanistans stora mästare på nationalinstrumentet rubab, en korthalsad luta med tre spelsträngar, tre bordunsträngar och femton resonanssträngar. På den postumt utgivna skivan Afghan rubab with songbirds har han spelats in i sitt hem i Herat av vännen och eleven Veronica Doubleday som även själv är en skicklig sångare. Det är väldigt vackra inspelningar med ett fantastiskt ljud och som inte bara fångar själva musiken utan även miljön runt omkring. I bakgrunden hörs då och då diverse husbestyr eller barn som leker, men framförallt skivans andra huvudpersoner: fåglarna. 
Rahim var en stor fågelälskare. Förutom fyrtio duvor på taket och ett gäng hönor ute på gården hade han två kanariefåglar inne i huset som sjöng med när han spelade. Detta är tydligen vanligt bland afghanska musiker, och en allmänt älskad grej i Afghanistan: fågelsång i allmänhet och kombinationen fågelsång och människomusik i synnerhet. Kul att de har valt att fånga detta på skivan, och det funkar förvånansvärt bra. Stundtals är dynamiken mellan Rahims spel och fåglarnas sång verkligen magisk.
Och musiken? Också den fantastiskt fin. Rahim spelar solo eller med en tablaspelare, och blandar improvisationer med olika afghanska melodier. Meditativt, lyriskt, impulsivt, samspelt och stundtals extremt svängigt. Jag själv har hört väldigt lite afghansk musik tidigare, så det har varit väldigt kul att lyssna på den här skivan. Rubabens klang påminner om det persiska instrumentet tar, men musiken har mer gemensamt med indisk musik än persisk vilket förvånade mig. Det är hur som helst väldigt vacker musik av en mångfacetterad mästarmusiker, som ges en extra dimension av hemmet och fåglarna. Rekommenderas varmt!