Nyckelharpan har i Sverige i gått från en sakta borttynande tillvaro till en högst levande och växande kultur. Bakom detta finns förstås många orsaker, men en är det starka nätverk av allt från utövare av instrumentet till folkmusikinstitutioner, forskare, skolor och arrangörer som tillsammans verkar för hålla spelet levande.
Detta strävsamma arbete har inte passerat obemärkt, och tidigare i dag tog Unesco beslutet att nyckelharpans nätverk ska tas upp i det som kallas ”Unescos register över goda metoder för tryggande av immateriellt kulturarv”.
Riksspelmannen och nyckelharpsbyggaren Esbjörn Hogmark var den som initierade och skapade nomineringsunderlaget.
– Utmärkelsen är ett starkt officiellt och internationellt erkännande av högsta dignitet, och speglar svensk kreativitet och ingenjörsanda i musik och hantverk. I Sverige finns bara ett annat exempel som tagits upp i registret, så detta är rätt unikt, säger Esbjörn Hogmark i ett pressmeddelande.
– Utmärkelsen har betydelse långt utanför nyckelharpans och folkmusikens domäner. Den lyfter värdet av att människors levande traditioner kan ingå i en samlad aktion för att skapa fred på jorden, säger Esbjörn Hogmark vidare.
Eric Sahlström-institutet i Tobo har i sin verksamhet särskilt fokus på just nyckelharpan och där jublas det förstås i dag.
– Vi är oerhört glada och stolta! Utnämningen blev möjlig tack vare alla utövare: musiker, instrumentbyggare, folkdansare, folkmusikorganisationer och institutioner, skolor, forskare, producenter och arrangörer. Öppenheten för nya influenser, utåtriktad verksamhet och allas vilja att dela med sig av erfarenheter, goda såväl som dåliga, tillsammans med förmågan att tänka nytt, är det som utmärker gemenskapen, säger verksamhetschefen Magnus Holmström, själv trefaldig världsmästare i nyckelharpa.
Patrik Lindgren
