Redaktionsbloggen

Njutbar indisk raritet

19 mar 2016

Lakha & Dane Khan
Oceanen, Göteborg 18 april 2016

I Göteborgs världsmusikaliska hjärta kring Stigbergstorget uppträdde i går en världsstjärna som egentligen förtjänar större scener men då hade vi å andra sidan inte kunnat studera hans exceptionellt mästerliga sindhi sarangi-spel på nära håll. Instrumentet är ett stränginstrument som är centralt i folk- och sufimusiken i Rajastan, Indien. Aningen släkt med hardangerfela på så vis att det är ett stråkinstrument med en mängd resonanssträngar. I viss mån även med nyckelharpa, åtminstone sett till utseendet och den fylliga klangen. Som ändå, när det gäller sarangin, har en viss burkighet.

Musikern spelar med stråken och instrumentet hålls lodrätt, och med naglarna mot strängarna framkallar han olika toner, i stället för som på fiolen trycka ner dem. Lakha Khans teknik, eller snarare tekniker, är imponerande. Han behärskar instrumentet totalt och varierar mellan att spela unisont med sin sång, att kompa med enstaka toner eller ackord samt att spela virtuosa solon med hjälp av olika tekniker. Jag har sällan sett en instrumentalist med sådan teknisk bredd.

bild2Sonen Dane spelar dholak, en trumma som påminner lite om tabla men längre och ligger ner och musikern spelar på båda sidorna, bas och diskant ungefär. Och det gör sonen mycket följsamt. Lakha spelar först själv, i varje låt, och efter en stund fyller sonen på med tunga och virtuosa trumljud. Klangmässigt är det hur snyggt som helst.

Musiken är varierad, med folkliga sånger, improvisationer och klassiska ragor, och de som besökte Oceanen denna fredagkväll fick höra en särdeles njutbar raritet i musikväg.

text & bild: Bengt Edqvist


Fler recensioner

Annonser