Navarra
Konstepidemin, Göteborg 14 september 2019
Är osäker på huruvida det är en slump eller ej men precis lagom till 10-årsjubileet släpper Sveriges mest sprittande folkpopjazzband Navarra ny skiva. Nedkomsten sker i Konstepidemins lokal Paviljong 8 i Göteborg men musikstilen ikväll är långt från den frijazz som brukar höras här annars. Glatt, snabbt och melodiöst låter det om keyboardisten Arvid Kästel och sångerskan Sofia Kunzes sånger när de låter som mest navarranskt.
Men där finns allvar i flera texter och då blir kontrasten till det glada avgrundsdjup. Och kanske är skiva nummer tre aningen allvarligare än de tidigare utgåvorna men bandets så personliga spelstil sitter som en smäck på Povel Ramel även denna kväll. Navarras personlighet kan förutom Kunzes sång och gruppens tempo inte leva utan Erika Risingers ofta intensiva fiolspel eller trumslagaren och perkussionisten Carl-Johan Groths genomtänkta rytmer.
Och liksom alla andra band kan inte Navarra heller behålla hälsan och nyhetens behag i så många år som tio utan en smula överraskande inslag, kan räcka med något plötsligt smått politiskt som sången Syster från Somalia, eller några toner från Johan Sebastian Bachs Jesu bleibet meine Freude i Inga vindar men jag får erkänna att lyckligast under denna ändå så upplyftande lördagsafton blir jag när Arvid Käster plockar upp ett indiskt harmonium, om så bara för en låt. Som tillhör det mest stillsamma under kvällen. Navarra avslutar med gamla hitsen Vågar du och Kärringen i trädet, två låtar som har ungefär samma uppiggande funktion som tre koppar kaffe före läggdags.
Slutligen men ej att förglömma: inledningsvis framförde sångerskan Ida Malkomsson och pianisten David Löfberg aningen oväntat men snyggt några muntra och välkända sånger av bland annat Ramel och Olrog, på tidig Babsinspirerad sång, piano och leksaker. Perfekt som uppvärmning inför huvudattraktionen och alla i publiken uppskattade även och kanske inte minst de mest barnsliga inslagen såsom spel på plastgris i, hör och häpna, Vad tar ni för valpen där i fönstret.
text & bilder: Bengt Edqvist
