Savina Yannatou & Primavera en Salonico med Lamia Bedioui
Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm 12 november
I nära trettio år har den grekiska sångerskan Savina Yannatou och bandet Primavera en Salonico tillsammans utforskat musik från främst Medelhavsområdet. Yannatou sjunger på en mängd olika språk, och de har tagit sig an musik från många olika länder, stilar och tidsåldrar.
Den här kvällens program omfattar sånger på temat vatten – vatten i hav och floder, myter om vatten, vatten som bringar liv, och brist på vatten, och här gästas ensemblen av den grekisk-tunisiska sångerskan Lamia Bedioui, som även hon behärskar många språk och sångstilar.
Repertoaren är vidsträckt. Här finns grekiska folksånger, men också spanska och italienska. Till och med gaeliska får plats i Yannatous språksamling i en irländsk sång om myten om sälar som förvandlas till kvinnor.
Ett av de mest gripande numren är en sång av den engelske renässanstonsättaren Robert Johnson, från Shakespeares pjäs Stormen, där Yannatous röst enbart ackompanjeras av slagverkaren Kostas Theodorous övertonsmättade spel på det metalliska instrumentet waterphone, som han med en stråke får fram skimrande och gnisslande klanger ur.
Andra gånger är det Yannatous röst som skär och kränger. Hon har en oerhörd bredd i sina uttryckssätt, från skarpa, hårda ljud och morrande rabblande till närmast klassisk sång. Även dragspelaren Kostas Vomvolos bidrar ibland till det oväntat vassa med kaotiska, närmast våldsamma utflykter upp och ner för tangenterna.
Ett grepp som återkommer några gånger under konserten är att de båda sångerskorna sjunger varsin låt samtidigt, vilket är skickligt men samtidigt en smula förvirrande. En egyptisk sång paras på det sättet ihop med en afrikanamerikansk spiritual, och här släpper bandet fram en oväntat jazzig sida med walking bass och vispat slagverk på ett mycket snyggt vis. Annars håller de oftast sitt ackompanjemang någorlunda inom de respektive traditionerna, med många fina solon på fiol, oud och ney-flöjt.
Det är dock ändå att föredra när Bedioui och Yannatou sjunger tillsammans eller en i taget. Sångerna kommer mer till sin rätt då, inte minst i extranumret, den andalusiska klassikern Lamma Bada som de båda turas om att sjunga i en stark version.
text & bild: Rasmus Klockljung
