Liras sommarnummer 2026 ges ut den 29 maj och till det har vi som vanligt gjort ett soundtrack i form av en spellista. Du hittar den här tillsammans med våra presentationer av samtliga låtar!
Blir du sugen på att veta mer om musiken vi skriver om – beställ ditt eget nummer av Lira här, eller ännu hellre: prenumerera!
Låtarna finns att lyssna på enskilt här nedan – hela spellistan hittar du på dessa strömningstjänster:
#1 Nils Berg & Norrbotten Big Band
Eyes on the prize (Paradise)
från Paid to cry
(Hoob Records)
Nils Berg hör till den där exklusiva skaran artister som verkligen hittat en egen ton, och då tänker jag inte primärt speltekniskt, utan på ett bredare musikaliskt plan. Som att spelsättet och den mer filosofiska approachen sammanfallit till en helhet som är Nils Berg och ingen annan. Den mångbottnade bakgrunden till den här skivan med Norrbotten Big Band får ni läsa mer om i intervjun med honom – här är det bara att sugas med i den maffiga musikaliska berättelsen.
Läs: recension
Läs: artikel [endast för prenumeranter]
Länk: nilsberg.co
#2 Spöket i köket & Åkervinda
Gammal och ung
från Hits från förr
(Gammalthea)
Jag missade tyvärr den maffiga dubbel-konsert som de här två banden bjöd på nyligen, men tröstar mig med den här godbiten från deras gemensamma ep. Nisse Blomster, som arrangerat musiken, kallar Gammal och ung för ”en underbart märklig melodi, som i all konstighet ändå fungerar fint som en vansinnigt catchy disco-halling”. Konstigt är ju också hur fint de två till synes väsensskilda banden smälter samman till en så självklar helhet.
Läs: recension
Läs: artikel på Lira.se
Länk: akervinda.com / spoketikoket.com
#3 Anastasía
Gamla väg
från Göteborg sjunger Alf
(Ella Ruth Institutet)
Och så rätt in i den här ljuvligheten. Anastasía Grivogiannis-Forsberg har levt i princip hela sitt liv på tjugohundratalet men sjunger som om hon marinerats helt i det förra seklets mest gyllene era (1960-70-talet som bekant). Hon debuterar med en hyllning till Alf Robertson och här på dennes storartade tolkning av John Denvers klassiker Take me home, country roads får hon sällskap av skivans kapellmästare Jesper Lindell och en vackert visslande Björn Olsson.
Läs: recension
Läs: artikel [endast för prenumeranter]
Länk: rootsymusic.se
#4 Lars Demian
Samma apa
från Vem e de som bestämmer
(Erototon)
Lars Demian har jag personligen följt av och till sedan urminnes tider (i mitt fall det tidiga 1990-talet) då han var ett slags outsider-kultfigur med klassiska skivor som Pank och Man får vara glad att man inte är död. Nu gör han skivcomeback – och låter baske mig mer angelägen än någonsin. Kanske är det vårt beska världsläge som sparkat honom i baken och inspirerat? De källarkarnevaliska Tom Waits-vibbarna är i alla fall starka och texterna är som vassa nålstick mot det krassa samhällsklimatet.
Läs: recension
#5 Lovisa Jennervall
Allt det höstlövsröda
från Blir det inte mer så är det nog
(Prophone)
Ett helt annat slags poesi bjuder Lovisa Jennervall på i en paus från Ellas Kapell. Uppbackad av pianisten Emil Ingmar, trombonisten Lisa Bodelius och cellisten Dorotea Dragodan har hon tagit sig an en rad kvinnliga poeter, med relationen till naturen som ett löst tema. Här är det den finlandssvenska poeten Eva-Stina Byggmästar som tonsatts på ett musikaliskt klart spännande vis, och ni får helt enkelt ursäkta det höstliga temat så här i försommartider.
Läs: recension
Länk: lovisajennervall.com
#6 Camilla Hole Trio
Springleik
från Langs
(Taragot)
Norska saxofonisten Camilla Hole har vi länge haft ett gott öga för – särskilt när hon som här rör sig i ett musikaliskt landskap som verkligen är både jazz och folkmusik, samtidigt. Med sig har hon Knut Kvifte Nesheim på trummor och vibrafon och Egil Kalman på kontrabas och modulär-synt – en instrumentering som åtminstone delförklarar den klangligt så mångbottnade musiken. Ett härligt öppensinnat sökande och uttolkande av trions egna favoriter ur den norska folklåtskatten.
Läs: recension
Länk: camillahole.no
#7 Maja Långbacka
Dina minnen
från Eld och aska
(Kakafon)
I en paus från duon Långbacka Bådagård och andra samarbeten och uppdrag längtade sångerskan och violinisten med mera Maja Långbacka efter ett helt eget projekt. En högst personlig och kristallklart klingande musik där askan efter elden men också ny glöd fungerar som grundläggande symbolik. Med på skivan är också Robin Cochrane på slagverk, basisten Kristofer ”Krydda” Sundström och pianisten Joakim Simonsson.
Läs: recension
Länk: majalangbacka.com
#8 Serayá
Las madrugadas
från Anhelando
(Egen utgivning)
Det Stockholmsbaserade musikkollektivet Serayá rör sig med egna ord mellan ”latinamerikansk folkmusik, cumbia, funk och alternativ indie”, där ekon av Manu Chao ibland kan höras. Musiken är skriven av Carolina Johansson Oviedo, med rötter i både Sverige och Ecuador, och låten här – ”De tidiga morgnarna” – är en hyllning till de folkliga protester som blossade upp i Latinamerika runt 2019. Den släpptes som singel redan för ett år sedan men inleder nu Serayás mycket lovande debut-ep Anhelando, ”längtan”.
Läs: recension
Länk: facebook.com/serayamusic
#9 Folke och Amy
Urgammal polska
från Upp i Tjittan
(Gammalthea)
Folke Dahlgren och Amy Hakanson möttes genom sitt gemensamma intresse för gamla låtar från nordvästra Dalarna, och beslöt sig för att spela in ett album tillsammans på spelpipa respektive kontrabasharpa. Första singeln från skivan, som släpps samma dag som Liras sommarnummer, är en av de låtar som en gång fick Amy hooked, en Urgammal polska efter spelmannen Spaken från Särna. Härligt rått sväng de får till här, eller hur! Tjittan är för övrigt det älvdalska namnet på en by i Dalarna just.
Läs: recension
Länk: kraktjarn.se
#10 Shtoltse lider
Bloyz ein lid – Blott en dikt
från Queen of word – A tribute to Anna Margolin
(Kakafon)
Två tydliga trender från de senaste åren möts här: tonsatt äldre poesi och en nyväckt vurm för jiddisch-kultur. Bakom dessa stolta sånger finner vi Ida Gillner och Livet Nord på sång, piano och den femsträngade fiolen violinquinton och tillsammans ger de liv åt den förbisedda New York-baserade jiddisch-poeten Anna Margolin. Avklarnad dramatik och tidlös närhet.
Läs: recension
Länk: shtoltselider.com
#11 Rebecca Tilles
Semestersången
från Fifty fifty
Lite oklart om albumtiteln refererar till Rebecca Tilles dubbelhet som svensk-amerikan eller att låtarna på skivan är till (nästan) hälften på svenska, resten engelska. Men strunt samma, musiken sitter där på något lika anspråkslöst som självklart vis, som på den här fina och lätt nostalgiskt tintade skildringen med utsökt spel av såväl Tristan Marie på fiol som Jim Base på gitarr.
Läs: recension
Länk: facebook.com/rebecca.tilles
#12 Per Ekdahl
Waltz for Walt
från Brytningstid
(Tengtones)
Det känns som att svensk jazz verkligen mår bra nu – och talande att en musiker som trumslagaren och kompositören Per Ekdahl kan smyga under radarn så pass länge. Nåja, han är ju delägare i eminenta Ekdahl Bagge Big Band och kapellmästare på Scalateatern, så det beror väl på hur ens radar är inställd … Snarare är det kanske att han verkat bakom kulisserna! Albumet Brytningstid är i alla fall hans första i eget namn och imponerar med stor klanglig och musikalisk bredd med en värme och ett tilltal som ibland för tankarna till en kollega som Johan Lindström. Waltz for Walt är en synnerligen fin sak som fanns med redan på storbandsplattan New thing 2017, men här får en mer nedtonad utformning med Texas Johansson på tenorsax och Gustaf Ljunggren på gitarr.
Läs: recension
Länk: perekdahl.bandcamp.com
#13 Brita
Trygghetsnarkoman
från Imorn en bättre dag
(Comedia)
Från den svenska jazzen till den svenska visan – som ju också upplever ett slags nyrenässans på hela skalan från Bellman-utforskare till samtidsuttolkande diskbänksrealister. Brita Lodmark Wallner hör tveklöst till den senare kategorin, med sina personligt vinklade betraktelser och historier som hon framför med imponerande självklarhet.
Läs: recension
Länk: musikavbrita.se
#14 August Björn
Anabasis: part 1
från Chiasmus
De senaste åren har han främst hörts som parhäst till Sara Aldén, men här kliver August Björn fram i eget namn. Debuten är en synnerligen ambitiös och dramatisk historia – ”ett cykliskt verk i nio delar om vägen tillbaka till pianot” – och tar avstamp i hans egen kamp att alls kunna spela efter att en handskada så när satte stopp för karriären. En lika gripande som övertygande debut som sätter ribban läskigt högt för framtiden. Notera också vokalisten Alicia Lázaro här! Hon gav nyligen även hon ut ett debutalbum, som kanske drar ytterligare något åt det konstmusikaliska – kolla upp det!
Läs: recension
Länk: augustbjorn.com
#15 Kiri Ra!
Omewhere
från Nen
(We Jazz)
Vi avslutar med att plana ut i de himmelska sfärerna tillsammans med finska Kiri Ra, vars saxofonist Linda Fredriksson vi möter i reportaget om den samtida finska jazzscenen. Utöver hen består trion av Laura ”Lau Nau” Naukkarinen och svenske soundtrackspecialisten Matti Bye. Låttiteln här kan ju förmodas leka med det hinduistiska mantrat om, och de berättar själva om musiken att den ”inte försöker vara någonting”, att allt handlar om att bara vara i musiken utan riktning eller mål, se vad som händer, att bara existera tillsammans. Låter som en bra tanke inför sommaren!
Läs: recension
Läs: artikel om den finska jazzscenen [endast för prenumeranter]
Länk: wejazz.fi
URVAL OCH TEXTER: Patrik Lindgren, chefredaktör Lira
Prenumerera på Lira för att stötta vårt arbete och hålla dig själv ajour med vad som händer inom jazz, folk- och rootsmusik!
Bakgrundsbild (bilden överst): Pexels.com/Damir K
Omslagsbild Lira Lyssna-omslaget (detalj, Folke & Amy): Erika Wikström
Omslagsbild Lira #2 2026 (Fredy Clue): Elisabeth Jubelin
