Habib Koité & Bamada
Selam Festival, Fållan, Stockholm 11 november
Ett kärt återseende med livemusik och med en nytänd Habib Koité. Vet inte för vilken gång i ordningen jag ser Koité, första gången var 1997 på Berns där han överraskade oss med en ny form av Mali-sväng som inte hade hörts förut. Sedan har han återkommit med jämna mellanrum, senast på Nalen 2017 där det kändes som att det gick lite på rutin.
Men på Fållan möter vi en nytänd Habib Koité som verkar lycklig över att få spela och dela med sig av både nya och gamla låtar. Konserten börjar med Forever från förra albumet och övergår sedan till en blandning av nytt och gammalt där vi bland annat får höra Cigarette a bana, L A och en fin version av Wassiye med bländande gitarrspel av Koité som avslutning.
Bandet Bamada är som vanligt tajta med ett grymt sväng där Mama Koné på percussion och Mahamadou Koné på talking drum har framträdande roller. Imponerande är även basisten Abdoul Wahab Berthé på sin upp och ned-vända femsträngade vänsterbas när han mjukt och följsamt grundar och bygger på det ibland frenetiska svänget. På keyboard lägger Charley Coulibaly diverse instrument
där balafon och dragspel funkar bäst för mig, medan Issa Koné lägger fina gitarrmattor och komp.
Det är något speciellt med Habib Koité, hans mjuka fina röst och det melodiska gitarrspelet och det ofta svängiga vemodet som gör att jag fortfarande ser fram emot hans och Bamadas nästa släpp som han säger kommer snart.
En fin kväll med varma vindar från Mali.
text: Magnus Kjellberg
bilder: Hélène Lundgren
