Redaktionsbloggen

Trion Silfver spelade på Stockholm Early Music Festival. Bild: Jörgen Bergstrom

Gränslöst utforskande av barock- och folkmusik

10 jun 2019

Trio Silfver, Stockholm Early Music Festival
Finska Kyrkan, Gamla Stan, Stockholm 7 juni

Stockholm Early Music Festival har genom åren väsentligt breddat sitt utbud inom den tidiga musiken och dess skiftande framförandeformer, instrumentering och klangideal. Musiken är befriad från klassificeringar och lyssnandet blir en förflyttning mellan tidsskikt och klangvärldar. Flera av barockmusikens stildrag och utsmyckningar finns i det spelsätt som senare kommit att betraktas som vår folkmusik.

Musikgruppen Silfver, som bildades 2012 och nu är en trio, uppmärksammades genast vid starten för att lägga sin tyngdpunkt i det spännande släktskapet mellan dessa båda områden utan musikaliska gränser mellan sig. Dagens konsert har en mer tydlig inriktning på barockens uttrycksform än på folkmusikens friare vändningar. I gruppen ingår de framstående traditionsspelmännen Pelle Björnlert på fiol och Johan Hedin på nyckelharpa, kända för sitt dansanta småländska låtspel, och den erfarna barockmusikern Nora Roll på viola da gamba. I Silfver förädlar musikerna klang och atmosfär från den tidiga musik som i sin karaktär går väl ihop med äldre folkmusikaliska uttrycksätt. Gruppens namn är hämtat från Bellman, Fredmans Epistel N:o 2, ”Sätt dej du på stolen, Och stryk din Silfversträng”.

Silfver har till största delen hämtat sin repertoar i källor från 1700- och 1800-talen. Från uppteckningar i de mycket tidiga notböcker som därefter blivit ovärderliga källor för musikhistorisk kunskap och inspiration. I dessa spelmansböcker samlade musiker samtida melodier och är en ovärderlig källa för såväl musik- och dansforskningen som för dagens musiker och dansare.

Gruppen har i dagens konsertprogram sitt material från uppmärksammade personer som Johan Eric Blomgren, Petter Dufva, J.H. Wallman, Andreas Dahlgren, Andreas Höök, Gustaf Blidström, Sven Donat, Olof Styrlander och andra föregångare som gjort att den tidens musik kunnat hållas vid liv genom århundraden. Dansmelodierna som trion framför består i första hand av polonäser, menuetter och polskor. De tidiga svenska upptecknarnas sirligt nedpräntade notskrift har fått en fortsatt betydelse när den idag överförs till  klingande konst. Detta idag också i Finska kyrkan i Gamla Stan inför en hängiven publik i ett fullsatt historiskt kyrkorum.

En person som gruppen särskilt nämner är Gustaf Blidström, soldat och skalmejablåsare i Karl XII:s armé, som tillfångatogs och under tio år hölls fången i sibiriska Tobolks. Där skrev Blidström 1715 ned ett stort antal melodier varav Silfver framför en Poloness-Menuet. Tidsspannet är således stort till dagens mer nyskrivna musik när Pelle Björnlert några hundra år senare under konserten spelar sin egen Springdance.

Källorna till Silfvers låtmaterial är således av ansenlig ålder och har arrangerats för att passa gruppens klanguppfattning. Flera av deras instrument har utvecklats och byggts för att kunna lyfta fram folkmusikens och den tidiga musikens särart beträffande stämspel och ornamentering. Musikformer som förgrenar sig till en rik musikalisk växtlighet med ett övermått av utsmyckningar och spelfigurer. Med sin spelskicklighet och sina invanda stränginstrument förtätar Silfver musiken och skapar en magiskt ljudande atmosfär. Gambans bordun ligger ruvande bakom fiolens stråkdrag och harpans variationsrika framtoning. Såväl i känsligt utformat solospel som i klangrikt och dansant triospel med vackra melodilinjer och följsamma stämmor, broderar gruppen fram karaktären i varje stycke.

Gunder Wåhlberg


Fler recensioner

Annonser