Redaktionsbloggen

Fritt svävande improvisation

23 okt 2016

Black Spirituals, The Sub Dwellers
Klubb Mesmer @ Rönnells Antikvariat, Stockholm
Torsdag 20 oktober 2016

Den här kvällen är det premiär för sprillans nya duon The Sub Dwellers, som jag gissar tagit sitt namn från en Sun Ra-skiva. Jean-Louis Huhta har en lång musikkarriär bakom sig. Den omfattar allt från diverse band med Freddie Wadling till Stonefunkers, från D-takts-punk-pionjärerna Anticimex till dagens elektronbubblande soloprojekt Dungeon Acid.

I The Sub Dwellers slår han sig samman med en yngre musikerkompis från samma skateboardmiljö som han själv. Moussa Fadera tar plats bakom trummorna medan Huhta öppnar locket på sin stora case innehållande allehanda elektroniska mackapärer, inte minst modulärsyntar. Det är faktiskt första gången de båda musikerna verkligen spelar live tillsammans, men de ger sig oförväget ut på en smygande, spännande musikaliskt resa i ett improvisatoriskt landskap där den gravitationslösa frijazzen och den närmast formupplösta, industriångande electronican försöker sätta rot på samma gång. Det låter omedelbart väldigt bra när de gör sin grej så det ska nog kunna växa något fruktbart ur samarbetet.

Efter en kortkort paus är det dags för Black Spirituals, en annan duo, den här gången från Oakland, Kalifornien. De har spelat i Sverige en gång tidigare, då de turnerade som förband till drone-kungarna Earth. Och det här med drone ryms även i Black Spirituals estetik. Till vänster finner vi Marshall Trammell, som gnider, flärper och ibland till synes spränger fram ljuden ur sitt trumset. På bordet till höger ligger det en massa grunkor – analogsynt, Casio, effektboxar, kanske en kassettbandspelare – och väntar på att bli lekta med av Zachary James Watkins. Han sitter ner och låter gitarren där i knät liksom vibrera fram toner och atmosfärer, för att sedan spela med en kabel inuti baksidan av ett ”trasigt” digitalt delay där själva luckan tagits bort. Okonventionella metoder skapar okonventionell musik. Tongenererande teknologi möter trollkarlens trumpinnar i en musik där det sociala och spirituella är viktiga beståndsdelar.

Två dagar innan Stockholmsspelningen har Black Spirituals gjort en spelning ihop med Huhta på Jazzhouse i Köpenhamn och även gjort en improvisation. På Rönnells gör dock alla fyra gemensam sak i en lång, dronande improvisation. Trammells ena cymbal trilskas och vill gärna ramla loss och landa nere på golvet. Allt blir på något vis till en del av musiken och framträdandet. De fyra – som aldrig spelat ihop i den här konstellationen tidigare – lyckas hålla nere det hela på en minimalistisk nivå och till slut är det svårt att avgöra om Huhta spelar vissa saker eller om det är något han bara håller på att kopplar in eller ur något. Efter ett tag förstår vi att det är rytmiskt. Det hela tar slut alltför fort, trots att det knappast rör sig om ett kort stycke.

Bakom mig – där jag sitter på en stol i Rönnells fina, stora bokrum – ropas det ivrigt efter mer. Natten är ung, men det finns grannar också.

De båda banden har precis släppt en delad utgåva på det bland ungdomarna numera så populära kassettformatet. Väldigt tjusiga, handgjorda omslag och en läcker kassett som är gul på ena sidan och svart på den andra. Ett lättare sätt att höra deras musik nu när Black Spirituals Sverigevisit är över, för den här gången.

Timo Kangas


Fler recensioner

Annonser