Redaktionsbloggen

Gaska upp er! Det var sju år sen sist men i år har Tonbruket dubbla chanser att vinna en Grammis. Bild: Valter Nilsson

Frågorna hopar sig kring årets Grammisnomineringar

5 mar 2024

Så var det dags också för Grammis att avslöja årets nominerade artister till galan den 8 maj. Kategorierna är 21 till antalet och några av dem har förstås lite extra relevans i Lira-världen. 

Årets folkmusik förstås! Här har juryn valt ut en kvintett bestående av Lena Jonsson Trio med Elements, duon Lisas med Etiam, Rubinsztein/Karlsson med Värmland, Samantha Ohlanders & Linnea Aall Campbells Klingande festsalar och så Eric Bibbs Ridin’.

Kvalitet rakt igenom och även överraskande på ett roligt sätt att lyfta fram duon Rubinsztein/Karlssons rått energidrypande debut – vill minnas att DN-skribenten Po Tidholm hyllade skivan i en recension, kanske det som banade väg?

Men. Här saknas ju några som jag trodde självklara kandidater – inte minst då norsk-svenska Ævestaden, vars genrestruntande Solen var bättre där borde vara självskriven i det här sammanhanget? Likaså Ellika Frisell & Rafael Sidas lysande Färg och tid. Bägge från samma skivbolag, Supertraditional, som redan ligger bakom nominerade Ohlanders & Aall Campbell – kanske ansågs det räcka med en där?

Andra skivor som gott kunde ha kommit ifråga är Hialøsas Scanian very old pop, Livet Nords Paperbird och Miriam Aïdas Pieces.

Nå, det är inte jag som är juryn.

Jazzen då? Ett stående skämt var under en period att det i praktiken bara var Tonbruket (eller ibland möjligen Oddjob) som kunde vinna jazzgrammisar, detta efter en svårslagen svit på 2010-talet när kvartetten med Dan Berglund, Martin Hederos, Johan Lindström och Andreas Werliin åkte hem med helt galna fyra statyetter på sju år. 

Senaste gången för Tonbruket var dock 2017 (för Forevergreens, men Martin Hederos och Johan Lindström har fått i egna namn), men nu finns goda chanser att fylla på i prisskåpet med inte mindre än två (!) skivor nominerade. Förutom det egna albumet Light wood, dark strings även samarbetet med Christer Kjellvander: Kjellvandertonbruket, med femspåriga skivan Fossils

Och nu blir jag kanske lite grinig – men hur fantasilöst kan det bli? I en genre där det sannerligen inte råder brist på nomineringsvärda album.

Hur som helst: Tonbruket tävlar med Bobo Stenson Trios fina Sphere, Sven Wunders lounge-klubbiga Late again och så överraskningen Ebba Åsman, trombonist med lika cool-klubbiga Be free, hennes andra album.

Fina plattor allihop, och jag är verkligen ingen genre-taliban, men det är ju ytterst Grammis-symptomatiskt att fyra av fem är just crossover-skivor. Jag har tidigare varit inne på att juryns röstningsförfarande – en stor, bred jury som röstar anonymt (som jag förstått det, allt hålls ganska hysch-hysch) – verkar leda till att det ofta är just crossover-skivorna som till slut ror hem till exempel jazzpriset.

Men att redan i nomineringsprocessen styra det mot just crossover, alltså jazz som mixas med eller snarare drar mot andra genrer, är rätt uppseendeväckande om man nu vill ha ett jazzpris i egen rätt.

Enkelt att gnälla, men vad saknas här då? Well, tre album vore superlätta att lyfta fram. Ville man ha en mixplatta (förslagsvis i stället för den ena Tonbruket-skivan) så fanns förstås 2023 år stora sensation Langendorf Uniteds Yeahno yowouw land. Närmast obegripligt att den inte är med här. 

Likaså hade det varit roligt att se sångerskan och låtskrivaren Emmalisa Hallanders stabila genombrott Have a look inside på listan, och ville man spela lite mer safe kom faktiskt också Per Texas Johansson med Den sämsta lösningen av alla.

Och eftersom jag ändå är på grinigt humör kan konstateras att kategorin visa/singer-songwriter lider av en liknande sjuka. Oj, gav Ane Brun ut hopskrapet Rarities 2? Jamen då måste ju hon med! Jag älskar Ane Brun och jag fattar att det väger tyngre med en stjärna som hon på nomineringslistan, men vore det inte uppfriskande med några nya namn ibland? Som den fräcka Elin Lyth sjunger Kristina Lugn, så blev det i alla fall en riktig vis-skiva på listan jämte (den annars oantastliga raden) David Ritschard, Ellen Krauss, Markus Krunegård och The Tallest Man On Earth. Kanske är det genren som borde byta namn till ”pop/singer-songwriter” snarare?

Grammisgalan hålls på Annexet i Stockholm den 8 maj och direktsänds i år på Youtube. Läs mer om detta och nominerade i övriga genren på Grammis.se

Patrik Lindgren


Fler recensioner

Annonser