Guy Clark, en av de stora låtskrivarna från Texas, är död.
Han skapade karaktärer och berättade om dem i episka sånger. En riktig berättare och konstnär.
Guy Clark skrev fyra minuter långa folk- och countrysånger i stället för böcker. När han inte stod på scen eller i inspelningsstudion drog han sig tillbaka till sin arbetsbänk i Nashville och sin stora passion för att bygga flamencogitarrer.
Det grundliga och gedigna hantverket förenade de två sysslorna. Guy Clark ses som en mästare inom sitt gebit och har hyllats av alla från Steve Earle till Bono. Robert Forster (tidigare i The Go-Betweens) har sjungit om honom i en av sina låtar. Han hör hemma bland Texas stora söner, bredvid namn som Townes Van Zandt och Willie Nelson.
Guy Clark föddes 1941 i Monahans, Texas och flyttade senare till Nashville. Där hjälpte han till att föra en del av countrymusiken bort från den sirapsdränkta löpandebandsprincipen. Folk började tala om progressive country och outlaw country.
Utan Guy Clark hade USA:s musikliv sett mycket annorlunda ut. Han gick i täten för en artistvänlig syn i musikbranschen. Kombinationen låtsnickeri och integritet har inspirerat karriärerna hos efterföljare, från Emmylou Harris till Lyle Lovett. Många av dem har också spelat in hans sånger.
Så nyligen som 2014 vann han en Grammy för bästa folkalbum med skivan My favorite picture of you. Albumet gav också Clark hans bästa listplacering i eget namn. Ett värdigt slut på en lång karriär som startade på allvar redan 1975 med debutalbumet Old No 1.
Nu är Guy Clark borta. Han dog på tisdagsmorgonen, 75 år gammal. Men musiken lever kvar – liksom de vackra gitarrerna.
Timo Kangas
