Symbio
Reimersholme Hotel, Stockholm 2 oktober 2026
I femton år har duon Symbio spelat tillsammans, och har steg för steg utvecklat ett av de märkligaste bandsounden i Sverige. Med dragspel och vevlira och efterhand alltmer elektronik har de gått från att spela franska bordunfolkmusiklåtar till att få in element av minimalistisk konstmusik, electronica och mycket mer i sina sedan länge enbart egna kompositioner.
När de nu firar detta jubileum, och samtidigt släpper sitt fjärde album, Sonder, passar de även på att avrunda ännu en turné med en releasekonsert i Stockholm.
Under kvällen får vi främst höra de nya låtarna, och trots myllret av elektroniska inslag spelas allting live. Avgrundsdjupa bastoner från båda instrumenten får rummet att skaka, dragspelaren LarsEmil Öjebergets bastrum-stompbox bultar fram raka fjärdedelar, och när hans vänsterfot studsar på de andra stompboxarna som ger hihat- och virveltrumljud ligger beatsen i Synergy ännu närmare techno än bandet varit tidigare.
Samtidigt manglar dragspelsbasen fram pulserande sextondelar, medan Johannes Geworkian Hellman står för det mesta av de blixtrande melodierna och ännu snabbare rytmerna från knarrsträngarna på sin vevlira.
Han bjuder även på ett solostycke med kvällens klart rockigaste sound, men Symbio har då och då kvar sin känsla för närmast lyriska melodier. I det nya materialet märks det tydligast i Parting road, med ett nästan rockballad-aktigt virveltrumljud, medan The tapestry within är långsam, suggestiv och helt utan beats.
Trots sitt särpräglade, egenartade sound fortsätter Symbio att också ha en stor variation mellan låtarnas stilar. Rasande snabba melodier varvas med med långsamma, halsbrytande ekvilibristiska rytmer ger plats för större klanger, och hela tiden finns en berättelse bakom var och en av de instrumentala låtarna. Jag hade gärna hört duon skriva filmmusik någon gång, men de gör sig även utmärkt på scen, så även givetvis denna gång.
Text: Rasmus Klockljung
