Mats Äleklint & Sten Sandell

De första improvisationerna är omväxlande och samlade, ljuden kommer antingen mäktigt framvällande, högljutt frustande eller stillsamt flytande i melodiska dyningar. Tempot hela tiden långsamt, ingen konkurrens, musikerna följer varandra och visar upp en samsyn. I fjärde stycket händer det något, de börjar dela upp sig, spelar längre partier var för sig. Det femte, Meeting points, har drömska trombonpartier, avbrutna av några skarpa orgelstötar. I avslutande Alloy, som betyder legering eller blandning, riktigt ryter vinden i kanalerna, tempot fortfarande långsamt, trots kastvindarna. 

Här finns sex stycken, de tre första utgör en rätt så samlad utsaga, de lyssnar och spelar ihop sig. Sedan uppstår försiktiga förslag, överenskommelser om ökad frihet att välja något annat. Annars kan det ofta vara tvärtom i fri impro, att man efter en spretigare sökande start, når eller vill nå ett slags samsyn. Här låter det som att de, när de nu blivit varma i kläderna, upptäcker att verkligheten inte är så enkel, och uttrycken tillåts divergera mer, utan att rasera byggstenarna. Det är ju ingen dålig insikt.

Bägge instrumentens ljud bygger på luftströmmar. Mats Äleklint spelar trombon och Sten Sandell spelar på orgeln i Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden.