Jane Weaver

På detta sitt fjärde album, som ursprungligen släpptes 2010, tog Jane Weaver ett kliv från sina tidigare, folkinriktade singer-songwriteralbum till en mer elektronisk och psykedelisk folkpop. The fallen by watch bird är influerad av tyska konstsagor (Kunstmärchen) och östeuropeiska barnfilmer (Weaver beskriver dem som skräckhistorier för barn), tv-musik från 1970-talet och en rejäl dos 1980-talselectronica. En stor del av musiken är experimentell och drone- och rytmrik, ofta med drag av den tyska krautrockens spacemusik (fast titelspåret har lite Träd Gräs och Stenar över sig!) men det finns fortfarande plats för några finstämda folklika sånger och ballader, som Turning in circles, Silver chord och den ordlösa Hud a llefrith.

Sångerna belyser världar som involverar mysticism, telekinesi, fåglar som kan hitta förlorade sjömän, häxor och vitkonst (motsatsen till svartkonst), och hedniska teman om död och pånyttfödelse. Weavers kombination av akustiska instrument och elektroniska effekter känns fortfarande fascinerande och banbrytande, så här långt senare.

En handfull inbjudna gäster hjälper till, bland dem sångerskan Lisa Jen och harpisten Esyllt Glyn Jones (från walesiska bandet 9Bach), amerikanerna Wendy Flower (från sextiotalsfolkduon Wendy and Bonnie) och Susan Christie (psych-folk-sångerska från 1960-talet), och den bosniske sångaren och fiolspelaren Behar.

Ett år senare släppte Weaver en omarbetad version av albumet, under namnet The watchbird alluminate, med vilken hon fortsatte sin utforskning av drones, psykedelia, folkmusik och skiftande ljudlandskap. Och ännu fler gäster bjöds in, som fick möjligheten att göra tolkningar av sångerna från The fallen by watch bird. 

Projektet var nog inte menat att utmana originalalbumet. Men falsettsångerskan Magpahis version av My soul was lost, my soul was lost and no-one saved me, Weavers textförsedda version av Hud a llefrith (här kallad Majic milk), Wendy Flowers mer dekadenta kabaret-artade framförande av Whispers in winter, och Silver chord, inhöljd i härlig 60-talsfolk-pop-patina, framstår som de starkare versionerna.

Båda albumen har nu återutgivits i en volym, för att fira The Fallen by watch birds femtonårsjubileum.