Mats Pettersson with Washboard Chaz

Bill Monroe har gjort den i en uptempo, high and lonesome-version, Howlin’ Wolf i tungt gungande Chicago-blues och Doc Watson i stompig fingerpicking bluegrass. Svenske Mats Petterson tog med sig Walter Vinsons Sitting on the top of the world till New Orleans, sökte upp washboard-hjälten Washboard Chaz Leary och har nu gjort den i avskalad akustisk folkblues med tydligt häng, på skivan In New Orleans. 

Ett genidrag att plocka med Washboard Chaz, som förutom egna band spelat med Bonnie Raitt, Taj Mahal och Doc Watson. Det är nedskalat och nära med live-estetik där små misstag får hänga med hela vägen. Pettersson spelar drivet, känsligt och med enkelt sväng, vokalt krackelerar uttalet emellanåt. Det gör det samma för visst känns det momentant som om man satt i kvällsfukten på en porch i den gamla handelsstaden som vandrat mellan fransk och spanskt styre innan det blev USA som tog över. 

I duosättningen får Washboard Chaz perkussiva och distinkta tvättbräda stor och rättmätig plats och Chaz spelar varierat och rörligt. Kanske är ändå Petterssons egna original Drawbridge stomp den låt jag återvänder till när kvällen lägger sig över snön och Petterssons och Washboard Chaz gitarr/tvättbräde-blues när längtan till New Orleans.