
Grovjobb
Nallebjörn är död
Skivbolag: Sound Effect/OuterdiskFormat: LP/DL
Recenserad av: PM Jönsson
Publicerad: 20 feb 2026
Grovjobb gjorde tre album mellan 1998 och 2002 som uppmärksammades i den tidens psykedeliska kretsar men som inte riktigt hittade sin publik, trots att musiken på ett finkänsligt sätt tog arvet vidare från svenska progrockband som Träd, Gräs och Stenar och Kebnekajse. En av gångerna jag såg dem var just tillsammans med Kebnekajse och folkmusiken är ett tydligt spår i deras musik, både under den första fasen och nu när Grovjobb börjat spela igen efter en paus på tjugo år.
Bandets nav är då som nu Jerry Johansson, gitarrist och sitarist, känd även för en lång rad andra skivor, solo och i olika samarbeten. Spår av de skivorna finns givetvis även i den nya Grovjobbskivan som pendlar mellan psykedelisk rock, jazzrock och vissa indiska inslag. Det är längre musikaliska förlopp och ett luftigare sound i dag. Sitar dyker upp i början av skivan, men framförallt på det långa titelspåtet, en svit i tre delar.
Jerry Johansson spelar annars i huvudsak gitarr, melodier som svävar och glider runt, fjäderlätt och transparent. Ola Wolfhechel Jensen (trummor), Jesper Jarold (bas) och Thomas Nyström (keyboards) lägger till sina färger. Snyggt hur teman knyts ihop. Förhoppningsvis dröjer det inte tjugo år till nästa skiva. Ett band fler borde upptäcka.













