Togges Band

Torgny Sjöstedt förknippas starkt med den svenska proggscenen genom sitt medlemskap i Dylan- och Doors-influerade bandet Love Explosion, som framträdde på de båda Gärdesfesterna 1970. Han har hela livet samarbetat mycket med Gunder Hägg/Blå Tåget-grundaren Torkel Rasmusson, och det musikaliska släktskapet märks tydligt. Ihop med Love Explosion-kompisen Dennis Huntington startade Sjöstedt bandet Togges Gossar strax efter Gärdet-ståhejet, men 2023 heter det musikaliska utloppet sedan länge Togges Band.

Sättningen i Togges Band har skiftat genom åren. Ulf Dageby, Slowgold-Amanda, Thomas Frank (som nyligen återuppväckt gruppen Den Stora Vilan) och steel guitar-mästaren Mathias Danielsson är bara några av de skickliga musiker som hörts i de olika konstellationerna. Thomas Frank och Amanda Werne medverkar även nu, ihop med såna som Göran Berg (Majornas Tredje Rote) på gitarr, Afra Rubino på gitarr, Anders Grahn på kontrabas, Jonny Wartel på sax, samt trummisarna Henrik Wartel och Oskar Bergenheim. Den sistnämnda just nu aktuell i både Graveyard och Den Stora Vilan. 

Togges Band har tidigare gjort låtar med namn som Håkan Hellström och Skrea Strand – och skaldar nu om nedläggningen av Burgårdens Bibliotek. Ibland lokalförankrat, alltså, men texternas blick är lika mycket vänd ut mot omvärlden. Bandets nya album har en titel på engelska men bjuder som tidigare på visproggpoetiska sånger på svenska. Ja, förutom titelspårets William Blake-tonsättning och avslutande Septembermorgon, av och med Michele Collins. En låttext handlar om samtidens fäbless för konspirationsteorier, alternativa fakta och sanningens grå elefanter; en annan om servitriser i andalusiska Fuengirola som längtar hem till Skottland – och Sjöstedt skildrar allt med små sinnrika detaljer. 

Det låter vardagligt, Torgny Sjöstedt liksom pratsjunger och konverserar med oss över en kopp kaffe, fast med en egen poetisk knorr. Några spår är instrumentalmusik. Musik som skulle kunna platsa i en gammal Carl Johan Louis De Geer-tv-serie, och det är ju sånt som tål att ses i repris. Detsamma gäller Togges Bands musik.