Urban Turban & Shamim Naghedi

Dela den här recensionen:

Det har länge varit tyst om Urban Turban, den mysko orkestern som under ledning av Peter Bryngelsson spelade orientaliskt inspirerade covers på 1990-talet. Senaste – det kunde ha blivit sista – plattan Codes of love gavs ut 2001. Några år senare fick de iransk-svenska sångerskorna Shamim Naghedi och Safoura Safavi för sig att översätta svenska 1960-talsschlagers till persiska, och Naghedi sjöng in dem med komp av Urban Turban.

Inspelningarna blev dock liggande i träda ända tills de i fjol återupptäcktes av Dan Lundberg, producent och chef för arkiv och bibliotek på Musikverket, som i musiken hörde ett lysande möte mellan två kulturer – svensk populärmusik och persiska klanger i Urban Turbans dräkt. Han tog därför initiativ till en utgivning, som också inneburit en nystart för Bryngelssons gamla band.

Dagen jag fick Urban Turbans nya skiva hade det snöat tre decimeter, och det var med den i lurarna jag gav mig ut med slungan. Jag kom in från snöskottningen med ett stort leende, kan inte minnas att jag någonsin haft så roligt i snösvängen. Det är en mycket häftig skiva!

Utan att alls vara schlagerfan blev jag störtförälskad. Sånt är livet, Gråt inga tårar och ytterligare elva gamla klassiker har fått ett nytt liv, och samtidigt blivit ett inslag i den aktuella debatten om vad svenskhet är. Min enda fundering är – jag har en relation till varenda en av de här låtarna på grund av min ålder. Jag vet inte om reaktionen skulle vara lika stark från någon som aldrig hört dem tidigare. Men alla måste älska Shamim Naghedis fantastiska sång.