Skivrecension

Tanbou toujou lou: meringue, kompa kreyol, vodou jazz & electric folklore from Haiti 1960-1981
Haitiskt guld Lira Gillar

Diverse Artister

Tanbou toujou lou: meringue, kompa kreyol, vodou jazz & electric folklore from Haiti 1960-1981

Skivbolag: Ostinato Records
Recenserad av: PM Jönsson
Publicerad: 4 dec 2016

Dela den här recensionen:

I samma veva som jag börjar lyssna på Tanbou Toujou Lou drabbas Haiti av ännu en naturkatastrof när orkanen Matthew orsakar stor förödelse. För sex år sedan var det en jordbävning som då resulterade i över hundra tusen dödsfall. En otursförföljd nation som dessutom har en fascinerande, men blodig historia. Under tiden som låtarna på skivan spelades in styrde familjen Duvalier Haiti. Diktatorer, med en fruktad säkerhetstjänst, men musiken frodades, dock annorlunda än på närliggande öar som Kuba och Jamaica.
I det informationsrika häftet – snarlikt utgåvorna på Analog Africa – kan man bland annat läsa att det aldrig utvecklades någon vinylkultur på Haiti. Många skivor som spelades in kom ut i små upplagor och flertalet skivor försvann till diasporan i Miami och New York.
Vik Sohonie, som ligger bakom Ostinato Records, har åkt till Haiti och letat skivor, och i en förort till Port-Au-Prince grävde han fram många av de sällsynta och svängiga singlarna och albumspåren som förgyller samlingen som är en triumf från första till sista sekund.
Jag blev tokigt glad av Haiti direct: big band, mini jazz & twobadou sounds, 1960-1978, som Strut Records gav ut för två tre år sedan. Den skivan hade en något bredare ambition och dokumenterade fler stilar. Många artister och band därifrån dyker upp även här, men även om urvalet visar upp olika sidor av Haitis gyllene musikepok så är svänget det centrala. Inga tårdrypande ballader, det är musik som syftar till dans, synd och konsumtion av alkohol. 19 låtar som suger in kubanska rytmer, merengue från grannen Dominikanska Republiken, colombiansk cumbia och skapar ett eget Haitisound, med kompa som dominerande rytm/genre.
Pionjären Nemours Jean-Baptiste finns med, liksom Les Loups Noirs – fantastiskt bra! – Super Jazz de Jeunes, med läckra latintrumpeter, småruffiga Ensemble Etoile du Soir och surfgitarrcoola Les Pachas du Canape Vert för att nämna några av mina favoriter. Få kvinnor dock, en nästan helt mansdominerad skiva. Först på sista låten, med Haitis Radioorkester, dyker det upp en tjej på sång. En lapsus på en annars superb samling.


Fler recensioner

Annonser