Skivrecension

Reinvention
Medeltida folkbarockare

Gryphon

Reinvention

Skivbolag: Egen utgivning
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 21 nov 2018

Dela den här recensionen:

Gryphon, 1970-talets mesta medeltida folkrockband (med progressiva ambitioner) släppte fem album och splittrades 1977. Graeme Taylor (gitarr) fortsatte i Albion Band och Home Service, Richard Harvey (blockflöjt, krumhorn, klaviaturer) började komponera musik för film och tv, Brian Gulland (fagott, krumhorn, blockflöjt) spelade med franska Malicorne och Dave Oberlé (trummor, sång) var med om att lansera hårdrocktidningen Kerrang!.
Kvartetten återförenades för en konsert 32 år senare och sedan sex spelningar till efter ytterligare sex år. Och man började prata om en ny skiva. Men när planerna började förverkligas backade Harvey ur på grund av tidsbrist. För att fylla tomrummet bjöd Taylor, Gulland och Oberlé in Andy Findon (sax, flöjt, klarinett, krumhorn) och Graham Preskett (fiol, klaviaturer) och tillsammans med basisten Rory McFarlane är detta nygamla Gryphon en större, i viss mån starkare version av bandet.
Reinvention antyder en amalgamering av Gryphons tidiga barocka och deras senare, mer progressiva stilar (att turnera med gruppen Yes kan ha sina sidoeffekter). Men här finns också plats för både medeltida konstmusik och boogie; flera av stilarna samsas på Taylors Haddocks’ eyes, skivans längsta spår, med text hämtad från Lewis Carrolls Alice i spegellandet (Gruppens namn – Grip – var också hämtad från Carroll). Men de mest minnesvärda spåren är Presketts Hampton caught, med starka medeltida förtecken och den intrikata, sextondelsdrivna Dumbe dum chit och McFarlanes episka, allvarliga Bathsheba.
Reinvention är inte ett steg tillbaka i tiden, utan det naturliga steget framåt från 1977. Skivan genomsyras av avväpnande lekfullhet, humor, gnistrande musikalitet och krumhorn. Vad mer kan man begära?


Fler recensioner

Annonser