Skivrecension

Folktrio

Lajka

Lajka

Skivbolag: Sandkvie Records
Recenserad av: Bengt Edqvist

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Lajka som i gilla eller i balalajka men den senare lyser med sin frånvaro på denna cd med inspiration från svensk folkmusik, och kanske rysk. I alla fall enligt varudeklarationen, och skivtiteln. Men emellanåt frambringar Mats med efternamnet Gawell (släkt med Delsbostintan Ida Gawell Blumental, månne?) vackra balalajkaklanger på en oktavgitarr och ljudmässigt är det så nära balalajkan att jag nästan stör mig på det. Att det finns musiker som kan sådant! Hur som helst, ombord på denna musikaliska tågluff låter det förutom ryskt även finskt. Och till och med ragtime, och på järnvägsstationen i Dublin hörs irländska tongångar och Sibirien – en förförisk, lite minimalistisk låt – har mer portugisiska klanger än östeuropeiska.
De tongångar Isak Bergströms skickliga dragspelsteknik utmynnar i har naturligtvis mer likhet med den ryska bajanen än är jularboskt. Vissa jazzinslag finns också med. Gawell förgyller 32172 med klockspel som tillsammans med det ensamma dragspelet ger trion ett helt annat sound än sättningen gitarr, dragspel och Linnea Aall Campbells fiol vars brittiska spel i Jycken är fint men avviker från huvudspåret. Samma med ragtimeinslagen, lite synd kan jag tycka, för bäst är de låtar där det känns som att musiken är på villovägar någonstans mellan Moskva och Lissabon. Eller befinner sig i en restaurangvagn på spåret nära Bosporen.