Duchess

Dela den här recensionen:

Just när jag druckit den första av många koppar morgonte och läser om IS besinningslösa framfart i tidningen och tror att världen är på väg att brutalförändras för evigt sätter jag på vokaltrion Duchess cd med samma namn. På ett märkligt sätt kan jag denna morgon finna någon sorts tröst i detta fullständigt nattståndna förhållande till musiken, könsroller, livet … Det är som att slängas tillbaka till ett oprecist klockslag i närheten av atombombens entré. Andrew Sisters och Boswell Sister är namn som flimrar förbi. Allt är oreflekterat rosa villaförort, fluffiga klänningar, elsugande kylskåp, flimrigt tidig svartvit tv och bensinslukande vrålåk. De tre damerna i Duchess sjunger, naturligtvis, perfekt och textar de meningslösa texterna om kärlek och kärlek och kärlek som om de aldrig har läst ordet feminism, lyssnat på friform eller punk, än mindre närt tanken på att riva könsroller, ändra på världen eller bli vegetarianer. Naturligtvis är allt teater. Stundtals, uppenbarligen, befriande teater.