Redaktionsbloggen

Råa rytmer med konservburksgitarr och plastflaskemarimba

13 Feb 2019

Kokoko på Nalens klubbscen. Bild: Hélène Lundgren
_V4A2149webb

Kokoko
Nalen, Stockholm 12 februari 2019

Om ni har hört Konono No 1 eller Staff Benda Bilili (som sedan blev till Mbongwana Star) då har ni en ledtråd till Kokokos ganska råa, rytmiska och ibland nästan psykedeliska electro-street-trance. En musik född på gatan i Kinshasa kryddad med en uppfinningsrikedom som kommer ur bristen på tillgångar. Många av instrumenten har sitt ursprung i rytmiskt och sjungande skrot, ibland ombyggt till en enkel bas, en konservburksgitarr eller plastflaskemarimba.

_V4A2014webbPå en fullsatt klubbscen på Nalen med en mycket blandad men mest ung publik åker kvällen ut till en riktig trance-dance där gatan i Kinshasa aldrig är långt borta. Nästan alla i bandet sjunger/agiterar/rappar och ibland byter man instrument med varandra. Önskar att jag förstod lite av vad som sjungs och sägs, men vad jag har läst mig till så är somligt om förhållandena i det fattiga och söndertrasade Kongo där girigheten bland både utländska och inhemska krafter slåss om alla naturtillgångar. (Kongo liksom Nigeria kunde vara en av Afrikas rikaste länder.)

_V4A2029webbMest framträdande i bandet är nog trummisen som eldar på med rå sång och vildsinta blickar och på slutet även gör en bejublad utflykt i publiken, men också den franske (?) dj:en bör nämnas, denne bidrar med det klubbigare soundet med programmeringar och psykedeliska ljudutflykter. Även resten av bandet ska ha en eloge då det svänger om de skrotiga instrumenten som aldrig känns som en gimmick utan bidrar till den råa, rootsiga ljudbilden.

En givande kväll!

text: Magnus Kjellberg
bild: Hélène Lundgren

_V4A2107webb_V4A2099webb

Annonser