Redaktionsbloggen

Möt Dawda Jobarteh inför folkgalan i Helsingborg

3 Mar

Dawda_Jobarteh_AzulSerra_2 SMALL

Om två veckor är det dags för årets Folk- & Världsmusikgala som den här gången arrangeras i Helsingborg. Under själva galakonserten framträder ett tiotal artister, däribland den dansk-gambiske koraspelaren Dawda Jobarteh, som vi intervjuade i Lira för några år sedan.

Som en liten uppladdning publicerar vi den texten här – håll till godo!

Efter att ha spelat slagverk i ett antal gambiska band tröttnade slagverkaren Dawda Jobarteh på den usla betalningen. Under en termin som gästlärare på andra sidan jordklotet kom spelglädjen tillbaka – i form av en lånad kora.

TEXT: KARIN JACOBSON
BILD: AZUL SERRA

Dawda Jobartehs uppväxt var tuff. Pappan försvann tidigt, och mamman lämnade honom att växa upp hos sin släkt. Detta antyds i låten Dingding Do på debutalbumet Nordic light Gambian night, men Dawda betonar att den egentligen inte handlar så mycket om honom, som om de många gambiska barn som växer upp i fosterhem. Många har haft det betydligt värre än han.
– Jag vet flera såna historier, folk som har fått sina liv förstörda och har svårt att gå vidare. Du vet, de gifter bort 13-åriga flickor, som jag berättar om. Som min mamma, som giftes bort som 15-åring med en 70-årig man. Det är klart att de skiljer sig när man gör så, och det drabbar ju barnen.

Skivan är utgiven på anrika bolaget Sterns, och utsågs nyligen av brittiska världsmusikmagasinet Songlines till ett av förra årets tio bästa världsmusikalbum. Med tanke på Dawdas anrika musikaliska arv är det inte oväntat – morfadern hette Alhaji Bai Konte (1920–83) och blev, genom att på 1970-talet ta med sig instrumentet till USA, för koran vad Ravi Shankar varit för sitaren. Morbrorn Dembo Konte förde sedan arvet vidare genom att tillsammans med sin kusin Malamini Jobarteh spela in en av milstolparna bland moderna koraalbum, Jaliya, 1990.

På debutskivan, med ett afrikanskt-danskt band som nav, hörs ekot från morfaderns sjuttiotalsinspelningar, liksom elektrifierad semigambisk musik från samma afrikanska glansperiod. Det jazzbubblande soundet med flöjt, gitarr och gäster som den Issa Cissokho-inspirerade saxofonisten Jakob Dinesen, har flera gånger jämförts med senegalesiska Orchestra Baobab.
– Visst, jag gillar dem, speciellt deras saxofonist, precis som jag faktiskt gillar min morfars musik. Och Cheikh Lô, hans sätt att spela senegalesisk musik akustiskt. Men jag skulle egentligen inte kalla min egen musik för speciellt afrikansk, jag har bott här i tolv år nu och är nog lika påverkad av all jazz och rock jag spelar.

Som barn satt han vid sin morbrors sida och kompade på slagverk, och under tonåren reste han världen runt som slagverkare i två av landets mest kända band.
– Men man blir inte så inspirerad att hålla på med musik när det bara är de äldre i bandet som får betalt, och sedan ger oss övriga så mycket de känner för. Ibland fick vi ingenting, ibland lite grann.

När inbjudan att bli gästlärare på en musikskola i Danmark dök upp tvekade han därför inte en sekund. För att roa sig började han spela kora på kvällarna, ett instrument han tidigare aldrig tittat åt.
– Där hemma spelar ju alla det, och så älskar jag ju slagverk. Jag fick låna en av den förre läraren, och visste ju rätt väl hur det skulle låta.

Sedan gick det fort, spelningarna började ramla in och vid det här laget har Dawda hunnit spela med världsstjärnor som Toumani Diabaté och Bassekou Kouyaté, samt bli bofast i Danmark och få tre barn.

På skivan medverkar många gästmusiker som passerat Köpenhamn under de två år den spelats in, däribland den indiske flöjtisten Shashank Subrinayam, tidigare med i gitarrgurun John McLaughlins band.
– Vi hade varit med på samma gig med New Jungle Orchestra, och efter att han slutat hade jag tårar i ögonen. Jag visste att jag ville ha med honom, och när han passerade Danmark på en turné spelade 
vi in. Han hade bara två timmar, så vi jobbade mot klockan.

Fotnot: Det harpliknande västafrikanska instrumentet kora tillverkas av en halv kalebass som klanglåda, en kohud spänd ovanpå, och 21 nylonsträngar i två lager på den långa halsen.

Lyssna på Dawda Jobartehs senaste album Transitional times. Recensionen läser du här.

Annonser