Redaktionsbloggen

Intim upplevelse av Bingsjömusiken i kapellet

Bingsjöstämman juli 2015
Årets stämma hade flera angelägna programinslag som lyfte fram den musik och de spelmän som satt sin prägel på just Bingsjö, bakåt i tiden och in i framtiden.
Under försommaren har dessutom ett par cd-skivor släppts som uppmärksammar Bingsjömusiken på ett särskilt sätt. På den ena skivan, Evening at Peckosgården, får vi lyssna till ett personligt dokumentärt material som överförts från kassettinspelningar gjorda en junikväll 1988. Här spelar Päkkos Gustaf framför den öppna spisen hemma på gården tillsammans med Ellika Frisell, som hämtat mycket av sitt personliga låtspel från sådana lärostunder. Hon besökte ofta Peckosgården för arbete och för att spela samman med Gustaf och ta intryck av hans intensiva, drivande spelsätt. På den andra skivan, When I listen to Bingsjö, samlar engelska Bridget Marsden sin erfarenhet av Bingsjörepertoaren, som starkt påverkat henne som fiolspelman i Sverige sedan tio år tillbaka.

Dagen före stämman görs sedan några år en guidad vandring genom den vackert belägna finnmarksbyn till alla de spelmansgårdar där tidiga spelmän bodde. De personligheter som genom sitt låtspel lade grunden till den lokala spelmanskultur som i århundraden funnits i byn. Den musik som nu förknippas med Bingsjö har givetvis under lång tid förädlats i en utvecklingsprocess där musikaliska intryck och influenser från flera håll kunnat formas till det vi nu känner igen som Bingsjömusik. Den musik som genom tiderna framförts av de namnkunniga föregångare som nu fortlever som profiler i byns spelmanshistorik. Dessa spelmän som lämnat efter sig vackert skimrande klenoder ur en traditionsmättad musik som inbjuder till ett personligt utformat låtspel, då som nu.

Konsert: Hjort Anders 150 år
Stämmans kväll var särskilt välkryddad genom konserterna i Bingsjö kapell där den första konserten lyfte fram Hjort Anders Olsson (1865-1952) som föddes i byn för 150 år sedan men som lämnade den med sin familj för Uppland under tidigt 1900-tal. Han var på sin tid den dominerande spelmansgestalten och betraktas som den store föregångaren inom den Bingsjömusik som han förmedlat och skapat genom sitt fiolspel. Han är också den som utgjort den viktiga länken till låtarna efter Pekkos Per (1808-1877) som han träffade som ung. Denne närmast mytiske fiolspelman som lämnade efter sig det rika låtmaterial som nu fortlever i repertoaren hos många av  dagens spelmän.

Hjort Anders-konserten är intressant genom att tre generationer av fiolspelmän möts i den Bingsjörepertoar de vuxit in i. Ole Hjort, 85 år, som spelade med Hjort Anders i unga år och som tidigt cyklade till Bingsjö för att få spela med Päkkos Gustaf. Jonny Soling, 70 år, som spelat med och lärt av många av de nu bortgångna, bl a Päkkos Gustaf, Nils Agenmark och Pål Olle. De i sammanhanget yngre spelmännen Johan Nylander och Jenny Täpp är bosatta i byn och har på hemmaplan haft Päkkos Gustaf som lärande inspiratör och spelkamrat.

Att i byns vackert byggda träkapell, med folkligt målad och vävd konst, lyssna till de fyra traditionsspelmännen är att verkligen befinna sig i ett koncentrat av lång stabil spelerfarenhet och djup känsla för en vacker inträngande repertoar. Som åhörare i det fullsatta kyrkorummet lyssnar vi till en stor mängd av konstfullt utsirade låtar ur Bingsjörepertoaren, många sällan hörda, som spelas i parvisa konstellationer mellan de fyra musikerna och i solospel. Jonny Solings berättande kring musik och personer har samma uttrycksfullhet som finns i gruppens spel av Bingsjölåtar. Att som lyssnare erfara tyngden och det speciella tonfallet i deras låtspel är som att förflyttas in i det skapande som varje framträdande innebär.

Ålderspelmannen Ole Hjort sitter lågmäld och trygg på sin stol, de övriga står. Han är sannerligen en legendarisk bärare av den gamla fina spelmansmusiken. Den låttradition han under sitt långa spelmansliv gjort till en del av sitt liv som professionell musiker. Som ung elev till Hjort Anders på 1940-talet har han givetvis fått en särskild dignitet som viktig personlig länk till en stor förgrundsgestalt inom folkmusiken.

Konsert: When I listen to Bingsjö
Den påföljande konserten med engelska Bridget Marsden rör sig också inom Bingsjölåtarnas sfär, den musik som fått henne att utbilda sig och bli kvar som folkmusiker i Sverige. Hon har nu blivit en av de främsta yngre uttolkarna av Bingsjörepertoaren, fylld av kontraster och möjligheter för en spelman. Under
konserten och på sin skiva visar hon den suveräna nivå hon nått både som solospelman och i samspel. Tillsammans med sina erfarna spelkamrater
inom Bingsjörepertoaren – Ellika Frisell, Emma Reid och Jon Holmén – gör hon en konsert som skiljer sig från den första gruppens, fastän låtmaterialet är
detsamma. Det finns en lätthet i deras fiolspel som gör att den vanligtvis jordade traditionsmusiken rör sig i ett slags luftigt tillstånd. Melodiska figurer framträder som sirliga utsmyckningar av melodierna. Ett tätt samspel som vi i publiken iakttar också i deras kroppsrörelser ger även kända, ofta hörda låtar, dimensioner som känns nya. Den vackra utsmyckningen av musiken blir fysiskt gestaltad och griper tag i oss lyssnare.

Så visar de båda kapellkonserterna såväl Bingsjömusikens tunga tradition som den förnyande kraften som lyfter den framåt. Låtspelet är inte en stillastående konst.

Gunder Wåhlberg

Annonser