Redaktionsbloggen

Energiskt och kärleksfullt med Anthony B

27 apr 2015

Anthony B
Nalen, Stockholm lördag 25 april 2015.

Allt var klart. Manegen var krattad. Bandet hade kört ett par uppvärmningslåtar, körtjejerna hade kommit in, en toastare hade triggat publiken ytterligare. Då börjar gitarristen spela den sjömansvise-liknande inledningen till Redemption song och vi hör Anthony B börjar sjunga de välbekanta raderna ”Emancipate yourself from mental slavery …” Men vi ser honom inte. Hela låten sjunger han gömd bakom scenen utan att visa sig.

När han väl dyker upp är det med ett osannolikt övermått av energi. Han verkar ha en uppvridningsbar fjäder i ryggen och en drönare under träningsoverallen. Anthony B flyger fram, joggar över scenen med axelhöga sparkar och rör sig så snabbt och oförutsägbart att knappt ett partikelexperiment skulle kunna fastställa hans exakta position på scenen.

DSC_0751
Keith Anthony Blair, som han egentligen heter, brukar räknas som en av reggaens starkaste textförfattare. Även om många av hans hits kommit under dancehall-eran är de flesta av hans väsentliga låtar djupt rotade i den äldre reggaen och innehåller rastafari-filosofins uppmaningar till att lösa upp egoism och själviskhet.

Publiken är med honom från första tonen. Anthony B tillbaka i ett Sverige som älskar honom och kärleken tycks besvarad, med tanke på hur många gånger han vrålar ”Stockhooooooolm!” i mikrofonen. Det känns länge sedan jag hörde någon från en scen uppmana till ”free your mind!” och ”love yourself!” och verkligen mena det och dessutom bli trodd.

Kärleksfilosofier i all ära. Den smarte Keith Anthony Blair låter ibland en viss inställsamhet skymta fram och när han börjar spela John Lennons Imagine är det nog fler än jag som anar det värsta och rodnar på hans vägnar. Men det är ett trick! För snart börjar han byta ut Lennons textrader vartefter. När han sjunger ”Imagine there is no Facebook … and no Blackberry, Google or iPhone too” och uppmanar oss att komma över till Jamaika och umgås in real life, då har han givetvis publiken som i en liten ask. Resten av konserten blir ett väckelsemöte mellan en reggaetroende församling och dess predikant.

Under denna långa raksträcka levererar det kompetenta bandet klassiker som Raid the barn och Police på rad. Det är låtar med skarp udd och stor värdighet. Därför är det möjligen lite synd att själva finalen blir Bob Marleys reggae-evergreen One love. Visst, tanken att all kärlek och alla gudar är en och samma är i dag förvisso viktigare än någonsin. För Anthony B säkert grundläggande viktig. Tråkigt bara att han väljer att uttrycka den med en låt som blivit sönderspelad till jolmighet och att den får runda av en annars väldigt bra konsert.

text: Anders Pihl
bilder: Jesper Zacharias

  • Sway Allday skriver:

    Fantastiskt uppträdande av tony. Jag bjöd dit maken för att fira hans födelsedag och våran bröllopsdag (både i lördags) och jag tror inte något hade kunnat toppa den upplevelsen. Greatly done!

  • -->

    Fler recensioner

    Annonser