Redaktionsbloggen

Kardeş Türküler på scen. Bild: Helene Lundgren

Anatolisk musik som förenar

22 apr 2018

Kardeş Türküler
Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm 20 april 2018

1993 sattes Kardeş Türküler samman som ett projekt för en konsert med sånger på turkiska, kurdiska, azeriska och armeniska, med det uttalade målet att minska spänningar mellan olika folkgrupper i Anatolien. Detta syfte och den mångspråkiga repertoaren håller gruppen fast vid än i dag, 25 år senare, och det är tyvärr synnerligen viktigt även i dag.

Talande nog inleder de sin konsert med en tolv minuter lång svit av en turkisk och en kurdisk låt, där den senare är en pulserande dansmelodi med pådrivande slagverksspel på davul, den stora tvåskinnstrumman. Detta följs av en expressiv syrisk sång på arabiska med ett snyggt inledande violinsolo, en bosnisk låt, och så den romska superklassikern Chaje Shukarije.

_V4A3469webb2Ensemblen har genom året växlat i antal medlemmar, just nu är de nio, andra gånger har de varit omkring dubbelt så många. Här används långhalslutan saz i olika varianter, klarinett och altsax, fiol, elbas och två slagverksriggar. Som för att understryka musikens variation än mer har gruppen inte mindre än tre vokalister.

De pendlar mellan ösiga danslåtar, mer lågmält avskalade sånger och ibland allsång med publiken, som uppenbarligen till stor del är turkisktalande. Det understryks även av att det mesta mellansnacket hålls på turkiska. Några få gånger pratar sångarna engelska, som när de berättar att en låt från Kaukasus handlar om att resa långt hemifrån längs järnvägen. Detta illustreras skickligt av slagverkens accelererande tempo och saxen som imiterar en tågtuta.

_V4A3456webb3Vid tidigare konserter jag varit på här på Studion på Kulturhuset har det alltid varit uteslutande ståplatser som gällt. Den här gången är det faktiskt en sittande publik, men mot slutet kan många inte hålla sig utan går upp och drar igång en lång kedjedans, uppmuntrade av bandet. Under drygt halvannan timme hinner Kardeş Türküler med omkring tjugo låtar från olika regioner och på en mängd språk, och det är både ett viktigt sätt att sprida budskapet om fred och jämlikhet men även en riktigt njutbar musikalisk upplevelse.

text: Rasmus Klockljung
bild: Hélène Lundgren


Fler recensioner

Annonser