Skivrecension

Pauanne
Arkivinspelningar möter orgel

Pauanne

Pauanne

Skivbolag: Nordic Notes
Recenserad av: Rasmus Klockljung
Publicerad: 24 maj 2019

Dela den här recensionen:

Den finska trion Pauanne har tagit sitt namn efter en åskgud, och nog finns det mycket kraft i deras musik, inte minst tack vare den egenartade sättningen. Kukka Lehtos fiolspel kan vara väldigt intensivt och rått när hon känner för det, exempelvis i den mäktiga Siihen lauhin eläny, och andra gånger mycket känsligt och vackert, som i låten Rauta. Trummisen Janne Haavisto dundrar loss på pukorna i öppningsspåret Susiraja, men det som sätter mest prägel på gruppens musik är Tero Pennanens Hammondorgel, preparerade piano och andra klaviaturer. Stundtals påminner han oundvikligen om Merit Hemmingson, men ibland lägger han också avgrundsdjupa bastoner eller står för olika elektroniska klanger.
I detta väver trion in en mängd arkivinspelningar av sånger, lockrop och blåsinstrument. I skivhäftet framgår det att kvinnor som stått upp för sig själva, och bland annat anklagats för häxeri, är återkommande bakgrunder för låtarna, och gruppen tar klar ställning för dem. Instrumental feminism, så att säga.
Men Pauanne är inte bara säregna, framför allt skriver de riktigt bra låtar. Nyligen utsågs de till årets nykomling på den finska Etnogalan. Vågar vi hoppas på en svensk premiärkonsert snart?


Fler recensioner

Annonser