Afenginn

Dela den här recensionen:

Danska gruppen Afenginn med medlemmar också från Sverige och Finland spelar … ja, vadå? Något slags obestämbar centraleuropeisk Balkanmusik med klezmerinslag och med klassisk påverkan. Alltså en alldeles egen musik.
Lux är bandets femte platta men min första, vilket innebär att jag först nu upptäcker ett fenomen som haft stora framgångar på kontinenten. Men jag förstår varför. Afenginn trippar fram på mjuka fötter med smäktande violin, försiktigt knäppande mandolin, förförisk klarinett och ett smekande komp. De gör upprepandet till en konstform och alla elva låtar blir tillsammans en enhet, som ljudlyrik utan ord med teman som kommer och går och återvänder igen.
Stillsamma melodiösa partier avlöses av närmast atonala dissonanser och de inbjudna gästerna, pianisten Nikolaj Busk, trombonisten Mads Hyhne och marimbisten och vibrafonisten Bent Clausen, gör sitt för att fylla ut ljudbilden. Den närmast meditativa känsla man når vid intensivt lyssnande är upplyftande, då först förstår man de subtila nyansernas betydelse.