! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Redaktionsbloggen

Virtuost och känsligt i nya stycken av Al Khatib

23 feb 2020

Duo Sabil & Trio Sabil
Curious Classics, Stallet, Stockholm 20 februari

I år har festivalen Curious Classics flyttat till Stockholm, vilket Lira skrivit om här tidigare, och konserterna på Konsertuset och Stallet är utspridda under ett par veckor. Festivalen fokuserar på icke-västerländsk klassisk musik i en mängd olika former, och det hela inleds med uruppförandet av Sveriges Radio P2:s beställningsverk av oudspelaren och kompositören Ahmad Al Khatib, som med sig i Duo Sabil har mångårige spelkamraten Youssef Hbeisch på slagverk.

Suznak Rhapsody består av fyra satser. Den inledande Tahrir, berättar Al Khatib,  är komponerad i irakisk stil, och är verkets långsamma sats. Hbeischs stora ramtrumma har en varm klang med en mäktigt djup baston som förstärker den dramatiska känslan

Därefter följer en kort taksim, en soloimprovisation på oud. Sats tre utgår från en egyptiskt inspirerad shiftetelli, en folklig rytm, där tempot dras upp betydligt och det börjar svänga rejält.

Avslutningsvis får vi Samai, baserad på en turkisk rytm i tiotakt. Här byter slagverkaren till riq, den arabiska tamburinen, och spelar mjukt och dämpat. När ouden plötsligt drar igång snabba löpningar återgår Hbeisch till darbuka, och än en gång ger han prov på sin häpnadsväckande skicklighet, när han lägger till mängder med dämpningstekniker och snabbt, rullande fingerspel till grundrytmen, vilka han till sist ger fullt utrymme åt under ett solo.

Jag har tidigare hört Al Khatib och Hbeisch spela tillsammans i flera olika större konstellationer, men som duo kanske de är än mer intressanta. Efter mer än tjugo års samarbeten känner de varandra utan och innan, och deras virtuositet är såklart fullständigt bländande, inte bara i ekvilibristiska solon utan egentligen hela tiden. Slagverksrytmerna förgylls ständigt med små tricks, men den blir ändå aldrig överdrivet. Hbeisch är inte bara en teknisk mästare utan framför allt extremt musikalisk, och i absolut världsklass på sina instrument. Han följer med i de melodiska fraserna och förstärker dem genom sitt spel, samtidigt som ouden också emellanåt spelar mycket rytmiskt.

Efter uruppförandet förvandlas duon till en trio när klarinettisten Lena Nowak ansluter, och här får vi höra ett snabbt stycke av Hossein Alizadeh, baserat på traditionell persisk musik, där ouden och klarinetten möts i snabba, dynamiska löpningar. Det är en ovanlig instrumentkombination, men den passar mycket fint. Tillsammans med ramtrumman blir det tre träklanger med varsin karaktär, som möts i en fascinerande konsert.

Efter pausen följer ytterligare närmare en timme triomusik, mestadels av Al Khatib, med bland annat det tresatsiga verket Exodus som skildrar det palestinska traumat. Här bjuds vi på ytterligare solon av alla tre, där slagverkaren återigen visar makalös skicklighet och kreativitet, denna gång på tamburinen riq. Nowak visar att klarinetten mycket väl kan inkorporeras i arabisk musik, inte bara klangmässigt utan också i högsta grad melodiskt. Dynamiken i hennes spel och de stundtals oerhört snabba fraserna gör sig utmärkt tillsammans med ouden och slagverken, och andra gånger lägger hon långa, mörka toner som en botten för lutan att brodera ut över.

Den direktsända konserten finns att lyssna på i efterhand på P2:s webb i en månad framöver, och det kan jag verkligen rekommendera er att göra.

text & bild: Rasmus Klockljung

Annonser