Takuya Kuroda

Dela den här recensionen:

Förra albumet Rising son släpptes på prestigefyllda jazzetiketten Blue Note för tre år sedan. När Takuya Kuroda nu återvänder till skivdiskarna och nedladdningsstationerna är det på en annan känd etikett: Concord. Skivbolagspolitik och eventuellt uteblivna försäljningssiffror alldeles oaktat är det ett välkommet återseende.
Det går fortfarande att hänvisa till namn som Miles Davis, Herbie Hancock, Roy Hargrove och Lee Morgan när en lyssnar till den Japanfödde, New York-baserade trumpetaren. Han lirar rätt så minimalistiskt hållet till en musik som är soulfunkig, postbop-jazzig, afrobeat-biten. Med ena örat riktat mot de rykande gatubrunnar där hiphop och r&b pyser ut i New York-natten. Little words är en allt annat än glättig neosoul-möter-jazz-ballad, och Det Stora Äpplets ledande Fela Kuti-diggare Antibalas gästar på ett spår, det avslutande afrobeat-möter-triphop-doftande Think twice.
Allt är tätt, tätt, tätt i bandet bakom Takuya Kuroda, som producerat skivan på egen hand. Till skillnad från Rising son använder Kuroda sig här av sitt vanliga band, som han är van vid från otaliga klubbspelningar. Vi får höra ett samspelt band med fina insatser av Corey King på trombon, Rashaan Carter på bas, Adam Jackson på trummor och Takeshi Obayashi på keyboards.