Päivi Hirvonen

Dela den här recensionen:

Tre fioler och tre röster är det som utgör kärnan på Päivi Hirvonens nya skiva. Ändå låter det ofta kraftfullare än det tyngsta rockband. Visst finns här en del syntar och programmerade rytmer som förstärker hårdheten, men de råa stråkarna och röstmattorna som Tero Pajunen, Mirva Ormin och Päivi Hirvonen själv skapar, med både vanliga fioler, stråkharpor, oktavfioler och även kontrabas, är en veritabel urkraft. Och soundet hänger ihop med budskapet, skivtiteln betyder ”jorden brinner” och i titelspåret hörs Hirvonens ilska och frustration över klimatkris, krig och annat som förstör planeten. 

Även i de något mer traditionellt klingande spåren är kraften närvarande. En vals med tre fioler i täta stämmor förvandlas till rått riffande över elektroniska bastoner och så kommer rösterna in och seglar högt däruppe, och i Rukous som börjar så finstämt och vackert utvecklas sångstämmorna till täta ackord medan stråkarna blir alltmer intensiva.